"Det finns en lust att berätta"

Skådespelaren Freddy Åsblom har varit med i många uppmärksammade projekt. Nyligen kunde han ses i SVT-serien "Tsunami". Men nuet och relationerna kommer alltid före karriären.

5 mars 2020 08:30

På Stockholms filmfestival 2019 var han nominerad till årets stjärnskott, Rising star award, för sin roll i dramathrillern ”In i dimman”. Men om Freddy Åsblom själv ska välja ut en rollprestation som han är nöjd med blir det en liten åttaminuters kortfilm från 2012. I filmen "Baggy" spelade han en kille med samma namn, på ett nyårsfirande som spårar ur.

Det känns som en prestation som jag är hyfsat stolt över. Varför kan jag inte riktigt förklara. Men den har något.

Freddy Åsblom har arbetat med åtskilliga uppmärksammade projekt, bland annat tv-serierna ”Portkod”, ”Vår tid är nu”, och ”De halvt dolda” som skrevs av Jonas Gardell. Han har också jobbat med teater, mestadels på Galeasen i Stockholm. Sin första föreställning gjorde han som nyutexaminerad från Stockholms dramatiska högskola (STDH). Året var 2014 och Freddy spelade Jakub Kac i Teater Galeasens uppsättning av ”Vår klass”, om de växande spänningarna mellan judar och övriga invånare i en polsk by under andra världskriget.

Pjäsen rosades och spelades för utsålda hus innan den åkte på turné i Sverige och Finland.

Jag lärde mig mer under året med "Vår klass" än man lär sig på ett år på Scenskolan. Också för att det blev en sådan dundersuccé. Det var otroligt. Farligt att vänja sig vid, bara. Att göra det till standard är inte rättvist mot någon.

Jaga roller

Han valde yrket tidigt, redan i 14-årsåldern. Föräldrarna visade en annons i tidningen där man sökte efter barnskådespelare, och frågade om han ville gå på provfilmningen. Det ledde till rollen som Ville i tv-serien "Livet efter Rosa". Senare spelade han i kriminalserien "Höök", samtidigt som han gick teaterlinjen på Södra latin i Stockholm.  

Vad fick dig att vilja bli skådespelare?
Om det fanns ett enkelt svar på den frågan så är jag tveksam till om jag hade fortsatt att hålla på. Det finns en lust att berätta en historia för andra.

Dessutom blev teatern en framkomlig väg för den som inte var särskilt intresserad av skolarbetet. Han var inte dålig i skolan, men hade svårt att engagera sig i allt som han inte hyste ett genuint intresse för.

I teatern fanns nånting socialt, direkt i nuet, och man fick interagera med andra på scenen. Jag spann loss på det.

Skådespelaryrket innebär mer än skådespeleri. Att jaga roller är också en viktig del. En plats i produktionen "The Cosmopolitans", Whit Stillmans pilotfilm för Amazon med bland andra Chloë Sevigny, fick Freddy Åsblom genom en provfilmning av modernt snitt. Han fick skicka in sin egen provfilm, en så kallad ”self tape”, och göra den slutliga provfilmningen via Skype.

Jag försökte ljussätta min dåvarande lägenhet, ta ner tavlor och få det att se hyfsat ut.

Relationer viktigast

Det gick uppenbarligen bra, och Freddy tillbringade tre veckor på inspelning i Paris. En erfarenhet han har kluvna känslor till så här efteråt.

Jag kände så klart en stor press, och dessutom hade jag en väldigt tuff period på ett privat plan. När jag ser den piloten minns jag att jag mådde dåligt, men jag ser också att jag klarade uppgiften. Det kan jag känna mig rätt stolt över.

Annars tar han inte till några överord om den egna karriären. Halva skådespelaryrket handlar om flax, menar han. Men man måste vara förberedd när tillfället dyker upp, och ha en skärpa. Han har höga ambitioner, men trygga relationer kommer före allt annat. Det, och att leva här och nu.

När det kommer till kritan så mäter man alltid livet utifrån produktivitet. Jag tänker att det kanske är bättre att försöka mäta livet utifrån hur närvarande jag är. Att hela tiden längta bort kan sabba för en att vara närvarande i nuet. Det som händer, det händer.
FAKTA

Namn: Freddy Åsblom.

Fyller: 30 år den 5 mars 2020.

Gör: Skådespelare.

Bor: Lägenhet vid Järla sjö utanför Stockholm.

Familj: Mamma, pappa, syster och bror.

Så firar jag födelsedagen: ”Kanske lämnar jag landet, kanske inte. Det är som att jag vill fly från de 24 timmarna. Jag är nog rätt dålig på att fira, jag ser inte riktigt poängen.”

Om att fylla 30: ”Det känns relativt odramatiskt. Man är den man är, that's it.”

Lyssnar på just nu: Instrumentala listor på Spotify, mycket piano. Och en del klassisk musik, till exempel Frédéric Chopin.

Favorithemmasyssla: ”Jag kollar mycket på Youtube, allt från armbrytningstävlingar och matlagningsvideor till guidade meditationer och politiska samtal. Det finns en mångfald och många olika röster, och det tycker jag är bra.”

Såg senast på tv: ”'Kalifat' på SVT. Sista avsnittet är riktigt spännande, kul att se en svensk serie med så pass högkvalitativa element, både skådespel, foto och manus.”

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Malin Eijde/TT