Medan ett traditionellt rött Bordeauxvin kan vara väldigt strävt, syrligt och bråkigt innan det har fått ligga till sig i lugn och ro ett antal år, är vinerna från Bourgogne ofta bra redan från början. De har en självklar elegans och friskhet som är lätt att ta till sig och ligger bra i munnen. De röda vinerna görs så gott som uteslutande på den publikfriande druvan pinot noir, medan man i Bordeaux blandar ganska friskt.
Efterfrågan på bra Bourgogne är enorm, utbudet desto mer begränsat. Därför hittar man några av världens dyraste viner just härifrån. Här är varje odlingsläge eller enskild vingård klassificerad enligt ett särskilt system, så kallade appellationer. Högst status innehar de vingårdar som har rätt till egen appellation. Dessa är uppdelade i två kategorier - premier cru och grand cru (finast och dyrast).
Systemet är inte lätt att förstås sig på, men borgar för utmärkt kvalitét samtidigt som skillnaderna kan vara väldigt stora mellan olika producenter.
En tumregel är att det sällan lönar sig att köpa ett billigt Bourgognevin. Därmed inte sagt att det måste kosta skjortan, även om så är fallet många gånger. Och skulle du hitta något prisvärt exempel som du gillar är det läge att plocka fram mobiltelefonen och fotografera etiketten. Namnen är nämligen ungefär lika svåra att lära sig som själva systemet. Det bästa är att leta efter en pålitlig producent och utforska viner och årgångar när plånboken så tillåter.
Det är ingen billig hobby, men du kan å andra sidan hitta juveler som tål att drickas redan i dag. Inte om fem år.
Mia Gahne/TT