Björsund 4:4, som fastighetsbeteckningen lyder, har skiftat ägare. I september fick Joacim Ekervall lagfarten på den sjönära gården med åtta fristående hushåll intill Björsundsbron. Han blir sjätte generationen Ekervall efter att ha tagit över från sin pappa Carl-Olov Ekervall.
– Det känns bra att gården fortsätter inom familjen, säger Carl-Olov Ekervall, 75 år, som har bott intill vattnet på Fogdö i hela sitt liv.
Hans morfars morfar köpte stället 1875 av tångtillverkaren F E Lindström, som hade sin smedja i Björsund innan de flyttade in till Eskilstuna. I och med att Carl-Olov Ekervalls son Joakim Ekervall nu tar över gården stannar fastigheten inom släkten ännu en tid.
– Det här har varit en dröm ända sedan jag var liten. Gården har inga stora arealer att tala om och lantbruksmarken är utarrenderad sedan länge, säger Joacim Ekervall.
Han är påtagligt nöjd med att skiftet av gården är avklarad och ser fram emot att förvalta tillgångarna.
– Det är inte helt okomplicerat att genomföra ett generationsskifte på det här sättet. Jag har fått lösa mina syskon ur fastigheten och med god hjälp av pappa har det gått vägen.
När tidningen hälsar på pågår en omfattande "makeover" av gårdens bostadshus.
– Det gäller att hålla efter beståndet annars går det snabbt utför, säger Joacim Ekervall.
Han har kört långtradare sedan sena tonåren och haft egen transportfirma i flera år. Efter otaliga turer till olika kunder och leverantörer i Syd- och Östeuropa har han alltid uppskattat att komma hem till Björsund.
– Jag började hjälpa till på en stor gård här ute på Fogdö redan som tolvåring. Jordbruksarbete är egentligen det bästa jobb man kan ha och ett optimalt sätt att får uppleva våra skiftande årstider på. Jag var väl ganska äventyrslysten på den tiden och valde banan som långtradarchaufför, främst för att få komma ut på vägarna, säger Joacim Ekervall.
Hur kommer det sig att ni stannat kvar i flera generationer?
– Det är sjön och vattnet, som min morfar Hjalmar Blomberg alltid sa, säger Carl-Olov Ekervall och fortsätter:
– De ägnade sig åt fiske, trädgårdsodling och djurhållning. Det är ingen större gård så genom åren har alla fått vara flexibla när det gäller att tjäna sin inkomst.
Själv körde Carl-Olov Ekervall, liksom tidigare hans pappa, bilfärjan som trafikerade sundet mellan fastlandet och Fogdö.
– 1983 stod äntligen bron klar och det var för väl. Jag hann knappt kombinera färjejobbet med lantbruket jag drev i Jäder under många år, säger han.
Far och son Ekervall visar flera gamla svartvita fotografier från tiden det begav sig där ångbåtstrafiken var ett vanligt inslag i Björsund under det tidiga 1900-talet. Carl-Olov Ekervall tar fram en bunt 100 år gamla värdepapper i Ångfartygsaktiebolaget Söderfjärden och berättar historien med delägarskapet i s/s Helgarö.
– Det gick åt helvete. Fartyget lastades fel och kantrade vid Kinglöts ångbåtsbrygga. Det blev ett rättsligt ärende och på den tiden det största mål som togs upp i Eskilstuna tingsrätt. Bolaget gick i konkurs och min morfar som hade skrivit på för 10 000 kronor fick betala sin del. Fy fan –det var pengar på den tiden, säger Carl-Olov Ekervall och ruskar på huvudet.
I bystugan hänger fler bilder på det lilla pittoreska miniatyrsamhället som en gång i tiden utgjorde en naturlig knutpunkt för både Fogdöbor och människor som behövde korsa sundet.
– Båda jag och pappa bor härute, övriga hus hyr vi ut. Det är en väldigt speciell gård med ett fantastiskt läge och det märks att det är ett eftertraktat område för vi har en kö av intresserade som vill flytta hit, säger Joacim Ekervall.