Kommunen begär in taxeringsuppgifter från Skatteverket för att se hur personer med ekonomiskt bistånd har skattat. Sedan jämförs uppgifterna med kommunens kontrollsystem, berättar Simon Brunner.
I augusti polisanmälde kommunen två nya bidragsbrott.
Det första fallet handlar om ett par som varit inskrivna på ekonomiskt bistånd sedan början på 2015. När teamet mot felaktiga utbetalningar (FUT-gruppen) jämförde inkomstuppgifter paret lämnat till kommunen med taxeringsuppgifter hos Skatteverket upptäckte de stora avvikelser.
– Det är en man och en kvinna som under två års tid sökt om ekonomiskt bistånd och lämnat uppgifter som inte stämt. Vissa månader har man inte redovisat några inkomster alls. Andra månader har man redovisat inkomster för kvinnan, men då har den faktiska lönen varit markant mycket högre än vad man uppgett till försörjningsstöd, säger Simon Brunner, teamledare på FUT-gruppen.
Nu kräver kommunen paret på 118 399 kronor i skadestånd.
Det andra fallet handlar om en kvinna som rest utomlands samtidigt som hon sökt ekonomiskt bistånd. Enligt kommunen ska hon ha fått pengarna i handen samma dag hon rest. Nu polisanmäls kvinnan och krävs på 8 016 kronor i skadestånd.
– Vi ser att det är vanligt att försörjningsstödstagare väljer att åka utomlands istället för att stanna i kommunen och ägna sig åt att bli självförsörjande och söka jobb. Ekonomiskt bistånd ägnar mycket tid åt att informera om att utlandsresor inte beviljas utom i extrema undantagsfall. Ofta handlar det här istället om rena rekreationsresor. Det är rena lyxtillställningar, säger Simon Brunner.
Du kallar det lyxtillställningar?
– Ja om man går på ekonomiskt bistånd och väljer att åka utomlands på ren rekreation är det något jag bedömer som ett lyxbeteende, som ingen löntagare med låga inkomster på orten hade kunnat bekosta.
Har ni bevis för att det rört sig om en sådan resa?
– Jag känner inte till detaljerna. Klienten har inte specificerat anledningen till att hon rest. Men hon har fått pengarna utbetalda samma dag hon valt att åka. Så hon fick pengarna på fickan, sedan stack hon.
Simon Brunner leder kommunens team som arbetar med att utreda felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd.
I det här fallet handlar det om 8 000 kronor. Kan ni inte bara återkräva pengarna istället för att polisanmäla kvinnan?
– Vi är skyldiga att anmäla när det finns en misstanke om brott. Sedan spelar beloppen inte så stor roll, utan det är uppsåtet som avgör.
2022 anmälde kommunen 27 bidragsbrott till polisen. Fram till september i år har tio polisanmälningar gjorts. Det minskade antalet ärenden förklarar Simon Brunner med att FUT-teamet prioriterat mer tid åt att stötta handläggarna på försörjningsstöd i att fatta tuffare beslut.
– Sedan har vi gjort mer omfattande utredningar och gått mer på djupet i de fall vi anmält. Så det är färre polisanmälningar, men som omfattar större belopp och i våra ögon grövre brottslighet, säger Simon Brunner.
Ofta tar det ett till två år från anmälan till domstolsförhandlingar, berättar Simon Brunner.
Av alla polisanmälningar kommunen gjort sedan 2021 har endast sju lett till fällande domar. I några fall har anmälningarna avskrivits sedan personer dömts för grövre bedrägerier, berättar Simon Brunner. Men han ser ett problem med dagens långa utredningstider.
– Som det är nu ligger våra anmälningar hos bedrägeriutredarna på polisen som även jobbar med alla andra former av bedrägerier i samhället. Och bedrägerier är i dagsläget den mest utbredda formen av brottslighet i Sverige. Nu finns det förslag på att flytta välfärdsbrotten till Ekobrottsmyndigheten. Men här finns det fortfarande mycket som behöver göras.