Drömhus blev mardröm - tvingas bo i husvagn

En rejäl 1,5-plans villa med tidstypiska detaljer och genomgående fint skick. Hade paret gjort en egen besiktning skulle de inte behövt bo i en husvagn på tomten knappt två år efter husköpet.

Huset som Nathalie Andersson och August Berglund köpte sommaren 2018 visade ha omfattande mögelskador. De har renoverat och sanerat sedan ett år och hoppas kunna flytta in till sommaren igen.

Huset som Nathalie Andersson och August Berglund köpte sommaren 2018 visade ha omfattande mögelskador. De har renoverat och sanerat sedan ett år och hoppas kunna flytta in till sommaren igen.

Foto: Joakim Serrander

Eskilstuna kommun2020-02-22 08:03

Det var i juni 2018 som August Berglund och hans sambo Nathalie Andersson hittade, vad de trodde var, sitt drömhus i Näshultaskogarna. 

– Vi gick på det befintliga besiktningsprotokollet och där framgick en del brister i huset, men inte i närheten av vad som senare uppdagades, säger August Berglund.

I den överlåtelsebesiktning som Anticimex utfört åt säljaren höjdes ett varningens finger för risken för fukt i torpargrund och en rötskada i en sidovind. 

– Det var ett nyrenoverat hus vi föll för och om man ska vara efterklok borde vi ha undersökt det bättre innan köpet, säger August Berglund.

Säljarna var Cancerfonden och Astma- och allergiförbundet, som fått huset testamenterat efter ett dödsbo. 

– Det kändes rätt från början. Här ville vi bo och när mäklaren hörde av sig och berättade att vi vunnit budgivningen gick det undan, berättar Nathalie Andersson.

Kontraktsskrivning skedde följande dag och i samband med den informerade mäklaren om att säljarna begärt att föra in en friskrivningsklausul i köpeavtalet.

– Mäklaren läste upp paragrafen som alla andra och vi ska uppriktigt medge att vi aldrig hört talas om begreppet tidigare, säger August Berglund.

Friskrivningsklausulen betyder i enkla drag en trygghet för säljaren, som friskriver sig från eventuella fel i huset och en ökad risk för köparen, som får ta på sig ansvaret för fel som kan komma att upptäckas.

– Vi köpte huset i juni och flyttade in månaden efter. Jag minns att vi tyckte att det luktade instängt, men det var inte så konstigt då det varit obebott i över ett år, säger Nathalie Andersson.

Efter några veckor började de känna trötthet, huvudvärk och förkylningssymptom.

– Jag fick ett astmaanfall och det gick inte att bo kvar, säger August Berglund och fortsätter:

– Vi beställde ett mögelprov och det visade på tre olika sorters mögel. Sen var det bara till att börja riva och det gav effekt.

När tidningen träffar paret har sanerings- och renoveringsarbetet pågått i ett år. Golv och väggar är upprivna och det ser, trots röran, ut som de kommit en bra bit på väg.

– Vi passar på att bygga ut när vi ändå behöver ta bort de mögelskadade gavlarna. I juni flyttade vi ut till husvagnen och hoppas kunna flytta in i huset i sommar igen. Vi kämpar på för vi vill bo här, säger Nathalie Andersson.

I efterhand har paret, utan framgång, försökt reklamera köpet samt sökt ekonomisk kompensation av säljarna, Cancerfonden och Astma- och allergiförbundet. 

De har också anmält mäklaren till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, för att så sent som på kontraktsskrivningsdagen framfört säljarens önskan om friskrivningsklausulen samt att denne inte ska ha informerat köparna om dess innebörd. 

FMI fann inte några skäl till åtgärd mot mäklaren och avskrev ärendet.

– Hade friskrivningsklausulen funnits med från början så torde slutpriset blivit lägre, säger August Berglund.

Mäklarens försäkringsbolag utredde ärendet och kom fram till att skadan som mäklaren eventuellt kan anses ersättningsansvarig för är skillnaden i marknadsvärde, med respektive utan friskrivningsklausul. De fann det inte styrkt att värdet skulle ha varit lägre än det slutgiltiga budet, men erbjöd ändå paret en ersättning om 75 000 kronor.

Den aktuella mäklaren vill inte framträda i artikeln, men beklagar det som har hänt.

– Det är sällsynt att vanliga säljare försöker få med en klausul om friskrivning från dolda fel i kontraktet. Det ska man generellt som köpare inte acceptera. Det är däremot vanligt när det är ett dödsbo som står som säljare, säger konsumentjournalisten Dag Kättström på mäklare.se och fortsätter:

– Tanken är att de efterlevande inte ska behöva drabbas av ersättningskrav. Köparen har inte heller någon ersättningsskyldig säljare att vända sig till, eftersom dödsbon fungerar som ett aktiebolag tills dödsboet är fördelat och sedan upphör att existera. 

Han förespråkar både försiktighet och misstänksamhet innan man som köpare slår till vid en husaffär.

– En besiktning är ofta väldigt ytligt utförd. Här har köparen en långtgående undersökningsplikt.

Dag Kättström säger att det ofta blir missförstånd vid fastighetsaffärer och att mäklarens främsta uppgifter är att ta till vara på båda parternas intresse.

– Många köpare går till tingsrätten med vad de hävdar är ett dolt fel. Inte sällan blir de besvikna när de inte blir hörsammade på sina krav. 

Friskrivningsklausul

En säljare kan friskriva sig från dolda fel genom att lägga in en friskrivningsklausul i köpekontraktet. Det innebär att köparen i så fall inte kan få ersättning för ett dolt fel. En friskrivning gör ofta att köpesumman blir lägre.

En friskrivning gäller bara om säljaren inte känner till de eventuella "dolda felen" vid tiden för transaktionen. Det kan i vissa fall även vara möjligt att jämka en friskrivningsklausul om den skulle visa sig vara oskälig enligt 36 § Avtalslagen.

Källa: Konsumentverket

Karta: Eskilstuna
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!