Erik Vässmar kallar sig själv för hobbyfotograf men vardagsrummet på norr säger något annat. På skrivbordet står en fullvärdig begagnatfyndad Canonutrustning och soffan pryds tillfälligt av föräldrarnas julklapp – en förstorad fullträff.
– Bilden är tagen med teleobjektiv genom fönstret, säger han och berättar om tillfället i höstas då en luftballong passerade Tunavallen.
– Jag har alltid kameragrejerna redo, det kan röra sig om en minut innan ljuset ändrar sig.
Datorn visar en bild på takåsar i solnedgång, där rök från en skorsten framträder mot de snötyngda hustaken likt ett glittrande skådespel. Även den är tagen från vardagsrumsfönstret.
– Det är ofta svåra ljusförhållanden. Bilden på luftballongen är tagen rakt in i solen.
Han är sparsam med redigeringen.
– Jag ökar kontrasten och försöker återskapa känslan av hur det såg ut på riktigt.
Erik Vässmar är 30 år och har fotograferat halva livet. Han är självlärd och har ett bildspråk som vittnar om en omedelbar känsla för ljus, ögonblick och komposition. Det är renodlat och vackert utan att bli tråkigt.
– Jag lånade pappas kamera när jag var yngre. Sen har jag läst mycket, testat och kollat på Youtube.
Oftast vet han instinktivt när bilden sitter.
– Ibland kan jag upptäcka den bästa bilden efteråt, när jag tittar igenom resultatet.
Vid sidan av träningen är fotograferandet det självklara intresset. Eskilstunas natur och stadsbild utgör favoritmotiven.
– Det blir många promenader i stan där jag letar efter speciellt ljus. Det är väldigt väderberoende. Ibland åker jag ut till Mälarbaden och fotar solnedgången vid vattnet.
Han är uppvuxen i Torshälla och jobbar på familjeföretaget Autopartner.
– Teknikintresset är stort. Fotograferandet är en hobby som alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas.
Efter en snabb titt på Eriks instagram, där bild efter bild ser ut att vara tagen av en yrkesverksam person, är frågan oundviklig. Är det inte läge att sluta betrakta det som en hobby?
– Jag har tänkt på att bli "riktig" fotograf och överväger att satsa.
Det kryper fram att han faktiskt har åtagit sig ett och annat ströjobb som porträttfotograf men är noga med att påpeka att det är i väldigt liten skala.
– Jag har inte så mycket erfarenhet av att fotografera människor. Det skulle vara roligt att utforska mer.