Det är den femte dagen av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans invasion av de kurddominerade områdena i norra Syrien. I sociala medier sprids en film där turkiska legosoldater skjuter ihjäl en bakbunden kurdisk soldat, ett misstänkt krigsbrott. Samtidigt kommer nyheten att nästan 800 människor med IS-anknytning flytt från ett fångläger i Syrien i samband med det turkiska avancemanget.
I Eskilstuna bor åtminstone 100 kurder som kommer från de delar av Syrien som just nu beskjuts av Turkiet. De flesta av dem har släkt och vänner kvar i området.
– Det är så sorgligt. Jag orkar inte ens titta på Youtube-klipp, eller läsa nyheterna. Vi är förkrossade, säger Firat Nemrud vid ett möte med den kurdiska föreningen i Eskilstuna på söndagen.
Mohamad Alshek kommer från Kobane i norra Syrien. Han har varit i Sverige i sex månader och har redan förlorat sin son, brorsdotter och svåger i kriget med IS.
Nu fruktar han det värsta för resten av sin släkt. Han har precis talat i telefon med sin bror, som befinner i Kobane. Staden har just omringats av turkiska legosoldater.
– Min familj kommer inte ut någonstans. Vad ska de göra?, frågar han.
Rizan Mustafa kommer ursprungligen från staden Serêkaniê. Också han har släkt och vänner kvar i området, men han har inte lyckats komma i kontakt med dem.
– Det finns inga ord som kan beskriva vad som händer där nere. Vi blir offrade, säger han.
Enligt FN befinner sig närmare 130 000 människor på flykt undan bombardemanget och de turkiska soldaterna.
Eskilstunas kurdiska förening planerar en manifestation på Fristadstorget på onsdag, och kanske startar man en insamling av pengar, kläder och förnödenheter till de som flyr undan kriget.
Föreningen gör vad de kan. Men de känner sig maktlösa, säger Firat Nemrud.
– Makten finns hos de som skiter i oss, säger han.
– Man blir förbannad. När kurderna bekämpade IS sågs vi som världens hjältar. Men vad har nu hänt med hjältarna? Vi visste att USA skulle vända oss ryggen någon gång. Men att det skulle gå så snabbt, det hade vi inte räknat med, säger han.
Han tillägger att han är rädd att kurderna i norra Syrien kommer att släppa IS-terrorister ur fängelset. I ren desperation.
– Det kan vara kurdernas sista vapen att använda för att världssamfundet ska vakna, säger han.
Men skulle inte det förändra hur världen ser på kurdernas insats i kriget mot terrorismen?
– Möjligen, men det går inte att skuldbelägga kurderna i det här läget. Det är världssamfundet som öppnat upp för detta. Hur är det man säger? Om man hamnar i havet, drar man andra med sig ner, säger han.
