– Farsan är en riktig dinosaurie i branschen, säger Per Lindeberg och tillägger snabbt att han själv får räknas som en halv sådan.
Tillsammans med sin fru Tarja och pappa Olle driver han Lindebergs ur/Stjärnurmakarna, ett familjeföretag i ordets rätta bemärkelse. Mamma Mona gjorde dem sällskap i många år och sonen Robin hoppar in ibland. Historien om familjens yrkesbana kan härledas till förra seklets mitt, då springpojken som egentligen hade planer på att bli slöjdlärare visade en fallenhet för yrket. Olle Lindebergs arbetsgivare på H Bergsten vid Rådhustorget skrädde inte orden.
– Han stirrade på mig och sa "tok heller, Olle ska bli urmakare".
På den vägen är det. Efter avlagd gesällexamen och flera anställningar blev han 1972 värvad av varuhuschefen på Domus.
– Jag blev föreståndare för uravdelningen. Det har hänt enormt mycket under den här tiden, säger han och beskriver utvecklingen från dåtidens fickur och armbandsur som man skulle dra upp varje kväll till dagens moderna utbud.
Per Lindeberg har således växt upp med yrket.
– När jag var tio år och ville fördriva tid la farsan fram brickor med digitala ur. Jag var snabbare att ställa dem än de anställda var.
Även Per Lindeberg tog anställning på Domus. 1989 beslutade duon sig för starta eget. Det märks att far och son är sammansvetsade, de berömmer varandra samtidigt som pikarna haglar.
– Vi har aldrig varit osams, säger Olle som i dag "bara" arbetar tre dagar i veckan.
– Jag var pensionär i tre veckor när jag var 65 men nej – jobbet är roligt och jag är fortfarande nyfiken.
Han berättar att Eskilstuna anno 1950 hade hela nio uraffärer.
– I dag är vi ensamma om att vara fullsorterade, berättar Per Lindeberg.
Hur kommer det sig då att Lindebergs Ur/Stjärnurmakarna står stadigt i tider präglade av ökad internethandel och ett utarmat centrum? Svaret stavas utbud och service.
– Man vill ha kvalitet. På tjejsidan är klockan en modeaccessoar som gärna får matcha väskan. För en karl är den ett smycke.
En annan förklaring är den tillhörande väggursverkstaden.
– Vi får in reparationer ända från Dalarna.
Hur framtiden ser ut för familjeföretaget i ett längre perspektiv är svårt att sia om.
– Jag har lärt upp Robin, jag får prata med honom, säger Olle Lindeberg, halvt på skämt, halvt på allvar.
