Fascinerande fornborgar i blickpunkten

Samlingsplatser, skyddsanläggningar eller maktsymboler? Eskilstunatraktens många fornborgar fascinerar.

Hultbergets fornborg i Husby-Rekarne sydväst om Eskilstuna är ett spännande utflyktsmål för den historiskt intresserade. Arkivbild.

Hultbergets fornborg i Husby-Rekarne sydväst om Eskilstuna är ett spännande utflyktsmål för den historiskt intresserade. Arkivbild.

Foto: Niklas Holm

Eskilstuna kommun2019-11-17 07:04

Vissa är yngre, andra ännu äldre, men de flesta byggdes på 300-, 400- och 500-talen. Ogaklev vid Slytabackarna är kanske den bäst bevarade. Hultberget i Husby-Rekarne är annars en arkeologisk favorit. Men känns de otillgängliga och vägen dit mödosam, varför inte helt enkelt ställa bilen vid restaurang Pilkrog och vandra de få stegen upp på Intagsberget mitt på Djurgården i centrala Eskilstuna? Norra Sörmlands anrika fornborgar är inte längre bort än så.

I 30 år har journalisten och tidigare EK-medarbetaren Olle Lorin tillsammans med arkeologen David Damell studerat ett 40-tal gamla fornborgar. Arbetet har resulterat i en rad artiklar i vetenskapliga skrifter, och förstås ett antal reportage i lokaltidningarna genom åren.

– Framförallt är det Olle som forskat kring fornborgarna. Jag har  mest varit hjälpreda och ett stöd i bakgrunden, ler David Damell och berättar om det långa samarbetet. I dag har Olle Lorin med ålderns rätt stigit lite åt sidan och låter kollegan sammanfatta forskningsprojektet. Vilket han ska göra närmast tisdagen den 19 november på Contrast i Eskilstuna.

– Olle har med sitt oerhörda historiska intresse och sitt engagemang för bygden drivit projektet, jag har bland annat sett till att han fått dateringar av fornborgarna, med hjälp av kol 14-metoden. Och jag har analyserat jordprover. Fosfat i marken indikerar nämligen mänsklig aktivitet. Ju högre fosfathalter desto större bevis för att det bott folk på platserna. Vilket det har.

– Vi kom på hur vi kunde datera borgarna med hjälp av sotskikt från forna röjningseldar under murarna. Olle har också bland annat upptäckt möjliga siktlinjer mellan borgarna, med hjälp av belysning. Och han har karterat dem, mätt upp och ritat.

Namnet till trots, de stora och mäktiga anläggningarna har inte alla fungerat som borgar. Vissa kan ha varit samlingsplatser och kanske också fungerat som skydd, dit bönder med boskap flytt undan fiender.

– Men det är nog snarare så att de i allmänhet varit maktsymboler. Samhällstopparna har haft råd att bygga anläggningarna och med hjälp av dem behärskat en hel bygd. Vad vi ser är nog helt enkelt början till organiserade system för maktutövning, i områden som så småningom – under Gustav Vasa – blev till en nation.

Nej, arbetet har inte gått fort fram, konstaterar David Damell, de har ju fått jobba med fornborgsprojektet på fritiden. 

– Men när man är intresserad av ämnet är det bara kul.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!