I det som tidigare var Barnkulturcentrums lokaler i Munktellarenan strålar fortfarande fantasins sken på ett lekfullt sätt. Med 20 studiecirklar i veckan fyller ABF våningsplanet, både på dag- och kvällstid, med kursdeltagare som vill lära sig mer om keramik och arbeta med lera.
– Här får man göra vad man vill, säger Karin Ånevik med blicken fäst på den ansiktsformade lerskulptur som växer fram i hennes händer.
Hon befinner sig mitt i livet, med ett arbete som rektor på ett familjekooperativ och en familj med fyra småbarn som pockar på uppmärksamheten.
– Det här är min kreativa ventil och det känns skönt och nödvändigt att komma hit när det är så mycket annat som pågår. Jag tror att alla mår bra av att lära sig något nytt och få hålla på med något det själva får energi av – det gör i alla fall jag, säger hon.
Lilian Sundholm, verksamhetsutvecklare på ABF, bekräftar bilden av det ökande intresset för kurser i keramik och drejning.
– Våra cirklar är fullsatta. Vi har haft kurser i keramik under många år och de har tillsammans med målning och teckning legat i topp när det gäller efterfrågan. Keramik har dragit ifrån och vi har satt in flera cirklar i både Eskilstuna och Nyköping.
Hon tror att det är både det kreativa och det sociala inslaget som lockar och hon har framförallt märkt av ett ökat intresse bland män och ungdomar.
– Att få arbeta och skapa med händerna i en lugn miljö med likasinnade. Det verkar vara något som många har behov av och, säger Lilian Sundholm.
En cirkel i keramik består av 14 mötestillfällen. För dem som inte vill binda upp sig under så lång tid erbjuds också helgkurser i intensivformat där deltagarna träffas vid tre tillfällen.
– De har blivit väldigt populära och från dessa är det alltid några som vill hoppa över till vårt veckovisa utbud, säger Lilian Sundholm.
I verkstadsrummet går drejskivorna på lågvarv. Koncentrationen är total när Carina Landin och Camilla Sandblad tvingar upp skålens kanter med lagom våta fingrar.
– Håll ihop händerna och ta i mer lera, det krymper vid torkning och bränning, påminner keramikern och konstnären Maria Skärlund som stannat upp vid duon.
Hon leder sju keramikcirklar i veckan och tycker det är skoj att kurserna även börjat locka till sig yngre deltagare.
16-åriga Vega Pantzare är en av dem. Hon läser första året på gymnasiet och går på sin andra termin på ABF:s keramikkurs tillsammans med klasskompisen David Orego.
– Jag fick tips om att det här var kul och då ville jag prova på. Här är jättetrevligt och det blir en bra paus från mobilen och allt annat som kräver uppmärksamhet. Att dreja är väldigt avslappnande och en skön känsla, säger hon.
När tidningen är på plats har Vega Pantzare precis glaserat insidan av ett par terrakottafärgade temuggar i en ljusgrön kulör. Om allt går som planerat ska de bli turkosa efter ett andra besök i ugnen.
– Det här är som meditation. När man sätter sig vid drejskivan kopplar man bort allt annat – det är magi, säger kursdeltagaren Christina Andrae.
Hon har drejat med uppehåll i nästan 20 år och känner sig tillfreds i miljön.
– Det är väldigt många moment innan man kommer hem med ett färdigt verk. Det är så mycket som kan gå snett på vägen. Som tur är har vi en läromästare som kan rädda vilken katastrof som helst, säger Christina Andrae.