– Nio och ett halvt år, ska jag stänga nu?
Kristin Sipilä ställde frågan som till slut inte gick att undvika. Det är snart tio år sedan porträttfotografen satsade på "Kristin photography" och så sent som i höstas knep en av hennes bröllopsbilder fjärdeplatsen i SM i fotografi. Planerna för det stundande jubileet var storslagna. Coronaviruset förändrade allt och likt många småföretagare drabbas hon hårt.
– Allt stendog, folk är rädda. I fredags hade jag inte haft en enda bokning på tre veckor.
Den dagen gick hon hem, satte sig i soffan med ett glas vin och lyssnade på musik.
– Då brast det, tårarna bara forsade. Sonen kramade om mig och sa "det är lugnt mamma, jag hjälper dig". Då blev det ändå värre. Tankarna kom – nu förlorar jag mitt företag.
Dagen därpå bestämde hon sig spontant för sända live på Facebook. I en känslosam sändning, som inleds med orden "i dag ska jag göra något som jag inte trodde att jag skulle göra" vädjade hon till Eskilstunaborna att köpa rabatterade presentkort. Allt för att klara hyran.
– Jag ber om er hjälp. Jag behöver sälja tio presentkort för att få in pengar till min hyra. Det är tufft, det är det för alla, jag vet det. Men jag vill inte sluta fotografera, jag vill jobba med det jag älskar. För mig är det inte bara bilder, det är minnen och det finns en historia bakom varje bild.
Responsen var överväldigande. Sändningen, som nådde över tio tusen personer resulterade i 20 sålda presentkort, det vill säga tillräckligt för att klara – inte en – utan två månadshyror.
– Jag finner inte ord – det är helt fantastiskt. Folk vill verkligen ha kvar mig. Tack för allt stöd och support.
Dessutom bidrog många med stöd och värmande kommentarer. Samtidigt uttryckte man att pengarna helt enkelt inte räcker till. Kommentarerna fick Kristin Sipilä att utlysa en tävling där den som kommer med bäst motivering vinner en gratis fotografering.
– Jag vill ge något tillbaka till Eskilstunaborna och tänker på de som inte har så god ekonomi.
Den egna ekonomin är på intet sätt tryggad i och med presentkortsförsäljningen. Sedan några dagar tillbaka hoppar Kristin Sipilä in på en däckfirma i Strängnäs för att säkra en lön. Fotograferandet får bli på kvällar och helger. Framåt sommaren hoppas hon att rädslan och virusets omfång har lagt sig.
– Man kan fota ute, på avstånd. Om människor känner så.