Wilma Johansson sökte vård för havandeskapsförgiftning i oktober i år. Hon var i vecka 36 och hade mått dåligt i ett par veckor efter senaste barnmorskebesöket. Hon berättar att hon hade en allmän sjukdomskänsla.
– Jag hade bland annat flimmer för ögonen, extrem svullnad i ansikte, händer och fötter.
Hon kollade upp symptomen och insåg att det var klassiska tecken på havandeskapsförgiftning. Hon sökte då kontakt med sin ordinarie barnmorska via mödravården på Mälarsjukhuset. Precis som man ska enligt rekommendationerna på vårdguiden 1177.
– Men jag fick inte prata med henne. Till slut, efter flera dagars försök, fick jag komma dit. Men barnmorskan tog inte ens något blodtryck, ultraljud eller urinprov.
Istället upplevde hon bemötandet som kränkande.
– Hon sa saker som "det är du som är ovan att vara gravid", "alla mår dåligt i slutet av graviditeten så det är bara att bita ihop, inget är mer ovanligt för dig", "man får inte vara så blödig". Jag fick alltså bara skäll och ingen undersökning.
Till slut valde Wilma Johansson att ringa direkt till förlossningen.
– Dom sa att du måste komma upp direkt.
På förlossningen konstaterade man havandeskapsförgiftning och hon blev hon förlöst inom ett dygn, en månad för tidigt
Wilma är mycket kritisk till det bemötande hon fick och att hon inte fick prata med sin fasta barnmorska.
– Henne hade jag jättebra kontakt med och hon lyssnade på mig. Men den som tog emot mig när jag tillslut fick komma dit behandlade mig illa.