För fyra år sedan skadades Jonny Wallin i en arbetsplatsolycka, blev sjukskriven men fick senare livränta. Nu anser Försäkringskassan att han är för frisk för livräntan som han varit berättigad till de senaste två åren. De vill i stället att han ska söka jobb.

Arbetsförmedlingen säger att han är för sjuk för att jobba på lager som försäkringskassan föreslagit. Ansvariga på vårdcentralen City i Eskilstuna vägrar skriva sjukintyg om vad Jonny Wallin klarar av. Dessutom har Jonny hamnat utanför både a-kassan och rättighet till sjukpenning. Allt är som en mardröm och ett Moment 22 som han inte vet hur han ska komma ur.

– Hade jag inte haft min fru Maili hade jag hamnat på gatan för länge sedan. Jag trodde inte det var möjligt att man kunde bli så illa behandlad av myndigheter och vård. Nu måste vi sälja husvagnen och veteranbilen för att klara oss fram till jul säger Jonny Wallin.

Det senaste brevet från Försäkringskassan var droppen som fick honom och Maili att tro att myndigheten skrivit fel – livräntan hade plötsligt sänkts från 19 000 kronor i månaden till 6 000 kronor.

I augusti 2015 jobbade Jonny Wallin på en byggfirma med fogarbeten. Han stod högst upp på en stege när den gav vika och han föll från tre meter handlöst ned i cementgolvet. Den synliga skadan var att handleden hade kommit snett men vartefter veckorna gick kom smärtor även på andra ställen i kroppen. Röntgen visade till att börja med att två muskelfästen hade gått av och han opererades på Specialistcentrum på Drottninggatan i Eskilstuna. Rehabiliteringen hemma blev smärtsam och det krävdes starka mediciner för att han skulle stå ut.

Smärtan gick inte över med tiden utan spred sig även till ryggen och höger arm. Trots intensiv värk kämpade Jonny på med sjukgymnastik, men efter cirka nio månader fick han remiss för att röntga muskelfästet som hade opererats på vänsterarmen.

– Det visade sig att muskelfästet hade gått sönder igen. Läkaren sa att armen var paj och att det inte gick att fixa en gång till. Jag fick räkna med att leva med det.

Nu har vi kommit till våren 2016. Jonny kunde lyfta armen lika högt då som nu, det vill säga ungefär 45 grader. Sedan tar det stopp. Han klarar sig hjälpligt hemma genom att lyfta saker på nära håll och allt måste gå långsamt. Tar han i för mycket får han lida för det i flera dagar.

Senare blev det också titthålsoperation i högerarmen, där visade det sig att bicepsmuskeln hade kommit i kläm och den klipptes upp. Dessutom konstaterades en whiplashskada i nacken som inte går att operera.

Från augusti 2015 till hösten 2017 var Jonny Wallin sjukskriven men när sjukskrivningsperioden drog ut på tiden rekommenderade Försäkringskassans handläggare att han skulle ansöka om livränta i stället. 

–  Hon sa att jag skulle tjäna på det i längden eftersom jag skulle få ut mer pengar varje månad och jag litade på handläggaren.

Första gången var det inga problem att få livräntan godkänd för ett år, till och med augusti 2018. Det var året därpå som krånglet med intygen började.

– I tre veckor satt jag och ringde för att få ta på en läkare som kunde undersöka mig och skriva intyg. Till slut var det en sjuksköterska på ortopeden som hittade det gamla intyget. Hon hjälpte mig till en läkare som skrev ett nytt intyg  och dessutom gav mig en remiss till smärtkliniken i Nyköping.

På smärtkliniken fick Jonny många olika behandlingar men det som hjälpte mest var smärtstillande intravenöst och akupunktur. Från kliniken fick han med sig anteckningar om behandlingarna och vad de ansåg om hans tillstånd.

– De skrev: "Vi har gjort det som krävs för att Jonny ska få en dräglig vardag och inte för att han ska ut i arbete."

Våren 2019 var det dags att söka intyg igen men den här gången ville inte någon läkare på vårdcentralen City skriva intyg och smärtkliniken har inte befogenhet att göra det. I början av augusti fick Jonny brevet från Försäkringskassan som bestämt att han ska ha en livränta som grundar sig på ett lagerjobb.

–  Vad ska man göra när ingen lyssnar, varken sjukvården, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen? Jag vill verkligen varna andra som råkat ut för en arbetsplatsolycka att ta livränta i stället för sjukpenning. Nu har jag varken rätt till a-kassa, sjukpenning eller något annat än den livräntan som Försäkringskassan tycker jag är berättigad till för resten av mitt liv. Jag är princip bostadslös. Det känns som om de har snott hela mitt liv.