Den lägsta avgiften när räddningstjänsten tvingas rycka ut på "obefogade larm" där det inte finns någon nödställd eller nödsituation kommer efter 2020-års indexreglering att ligga på nästan 7800 kronor. Upprepas larmet, från samma detektor inom ett dygn, debiteras det andra larmet med drygt 15500 kronor.

 – Vi vill sätta press på anläggningsägaren att faktiskt åtgärda problemet, inte bara starta om utan att göra någon felsökning. Det har hänt att vi fått åka på fellarm tre, fyra gånger på ett dygn till samma anläggning, säger kommunens räddningschef Lars Lagebo.

Räddningstjänsten hanterar även en del uppgifter som återfinns i en slags gråzon. Som att hjälpa människor som fastnat i hissar i flerfamiljshus. Hisstopp hanteras egentligen av hissjourer, som fastighetsägare är skyldiga att ha avtal med. 10-20 gånger per år utför räddningstjänstens personal såna insatser.

– Att plocka ut folk ur hissar är inte räddningstjänst så vida ingen är skadad. Får vi klartecken, efter att SOS varit i kontakt med hissjouren, så brukar vi ta hisslarmen, och då debiterar vi hissjouren, säger Eskilstunas räddningschef Lars Lagebo.

Från den första januari kostar hisshjälpen 4073 kronor per påbörjad timme. "Särskilda tjänster"  kommer efter årsskiftet att debiteras med 612 kronor per timme. Dit räknas bland annat nedplockning av katter från träd och hjälp med flaggstångslinor.

De nya taxorna beräknas öka intäkterna med cirka 100000 kronor, det är ungefär lika mycket som räddningsverksamhetens kostnader beräknas öka.