När Handelns utredningsinstitut (HUI) för 32:a gången utsåg årets julklapp landade valet på mobillådan – en parkeringsplats för mobilen som ska ge mer skärmfri tid för användaren.
– Vi tycker att det är en bra symbol för de trender vi ser i samhället, sade Saga Bowallius vid HUI som en av motiveringarna, till TT.
I skolvärlden är mobillådan inget nytt. Där har ett mobilförbud och skärmfri tid länge varit uppe på tapeten.
På grundskolan Skiftingehus införde man mobilförbud under lektionstid för flera år sedan i mellanstadiet, och i högstadiet med start detta läsår. Och det med goda resultat, anser Ingmarie Lindkvist, rektor.
– Den fungerar väldigt bra. Vi har ett mobilgarage, som vi kallar det, och eleverna uttrycker att det är lugnare och att de inte störs av sina påminnelser i telefonen och så vidare, säger hon.
Också på S:t Eskils gymnasium används mobillåda i olika utsträckning.
– Jag vet att det är många skolor som använder det och det är ett bra sätt att hjälpa eleverna att avgränsa sig och vara närvarande, säger Åsa Lind Forsberg, biträdande rektor.
Har man märkt någon skillnad i klassrummen?
– Ja, absolut. I början kan eleverna bli lite stressade av att lämna från sig telefonen, men de uppskattar det när de märker effekten av det, säger hon.
Ett allmänt mobilförbud under lektionstid kan komma att införas 1 januari 2021 om regeringen får som den vill. Det var en av punkterna vid den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet tidigare i år.
Torbjörn Ott vid Göteborgs Universitet har på uppdrag av Skolverket forskat om elevers användande av mobiltelefoner i en doktorsavhandling.
Han menar i sitt resultat att det är svårt att implementera regler i skolan för att kontrollera användningen av mobiltelefoner, samt att det kan vara både ett störningsmoment och ett bra verktyg i undervisningen.
En liknande linje är Lind Forsberg också inne på. Hon förklarar att det finns undantag då mobiltelefoner används aktivt i undervisningen som ett verktyg för att till exempel översätta ord vid språkintroduktionen.
– Jag tänker att det handlar mycket om ledarskapet i klassrummet och hur läraren väljer att lägga upp det med sin klass, det sker en dialog. Så vi har lite olika sätt att lägga upp det på, säger hon.