Tisdagens Pisa-resultat visar på en fortsatt positiv trend för den svenska skolan. Landets 15-åringar får högre poäng i samtliga ämnen jämfört med mätningen 2015. Hans Ringström, skolchef i Eskilstuna kommun, gläds åt resultaten.
– Det svenska skolsystemet rör sig i rätt riktning och jag tror att det finns flera orsaker till detta. Jag ser en tydlig trend mot större noggrannhet i valet av pedagogiska metoder och att man ser till att de som används vilar på vetenskaplig grund. Jag tror också att mycket handlar om att undervisning i allt högre utsträckning är lärarledd.
Just lärarledd undervisning och vetenskaplig förankring är bärande pelare i "Rik matematik", ett läromedel som de senaste åren utvecklats av forskare vid Mälardalens högskola i nära samarbete med lärare från ett antal Eskilstunaskolor. Syftet är att ge läraren en mer aktiv roll i matematikundervisningen för att på så vis höja kunskapsnivån.
– Svenska läromedel har i stor utsträckning varit utformade för att barnen själva ska sitta och räkna i matteboken. Lärarrollen blir extremt passiv. Det motverkar möjligheterna för barnen att utveckla sina kunskaper. Utgångspunkten är ett läromedel som hjälper lärarna att utmana, undervisa och ställa rätt frågor till eleverna, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid MDH och forskningsledare för projektet.
Satsningen finansieras av Eskilstuna kommun och Sparbanken Rekarne och enligt Andreas Ryve är det ett unikt projekt han basar över.
– Vi har haft förmånen att göra det här professionellt och systematiskt. Vi har kunnat arbeta utifrån vad forskning ger vid handen och har gjort detta i nära samspel med 20 lärare under två års tid.
I dagsläget har "Rik matematik" implementerats på 18 grundskolor i Eskilstuna kommun och används där av ett 50-tal lärare i årskurs 1. Petra Karltorp på Hällberga skola tillhör "pionjärerna" som förra året var först ut att testa upplägget.
– Det är ett ganska styrt läromedel med färdiga lektionsupplägg och en väldigt tydlig handledning för oss lärare. Lektionerna är uppbyggda på ungefär samma sätt. Det börjar alltid med en genomgång, följt av ett antal par- eller gruppaktiviteter och avslutning på egen hand. Barnen får förklara hur de tänker och det uppstår ofta väldigt bra diskussioner, säger hon.
När årets hösttermin drog igång följde kollegan Anna Rosell i samma spår med årskursen under.
– En vanlig mattebok är mer mekanisk och man kan ofta uppleva att eleverna bara vill ha det rätta svaret. Här lockas de till att fundera och lära sig strategier kring hur de kan tänka. De får lyssna, förklara och lära av varandra. Jag upplever att det finns en helt annan förståelse för matten än tidigare, säger hon.
Kollegorna är eniga om att upplägget med ett mer aktivt lärande och ökad interaktion mellan elever och lärare bidrar till en större förståelse för matematik bland skolans elever.
Förhoppningen är att "Rik matematik" på sikt ska kunna spridas och användas över hela landet. Forskningsledaren Andreas Ryve ser en rak linje mellan mer lärarledd undervisning och bättre resultat.
– Det helt orimligt att eleverna på egen hand ska lära sig något som utvecklats över tusentals år. Läraren har en viktig roll i klassrummet. Bättre klassrumsundervisning innebär att eleverna får rikare möjligheter att lära sig och det gör i sin tur att det går det bättre i Pisa-testen.