I en byggnad på återvinningsstationen Lilla Nyby är det tropisk värme. Inne lyser lamporna jämt, det är lite fuktigt och temperaturen står konstant på 28 grader. Här odlas larver, i miljontals.

– Larverna är små som avklippt hår när vi får hit dem, flera tusen larver ryms i min hand, menar Vesa Hiltula, återvinningschef på EEM.

Utanför byggnaden står boxar med gammalt bröd från Fazer och ställningar fyllda med sopsäckar av grönsaker som blivit returnerade till Sorunda grönsakshallar.

– Vi började med projektet, Fem ton grön fisk i disk, i augusti i år. Det går ut på att vi ska försöka producera fem ton fisk inom ett år och vars mat kommer från våra larver.

EEM började odla larver för drygt två år sedan. Då var födan innehållet från de gröna insamlade matavfallspåsarna. Men i projektet är det inte godtagbart.

– Svensk lagstiftning förbjuder alla animaliska biprodukter, det får inte finnas vid foderproduktion till matindustrin, förklarar Vesa Hiltula.

Brödet och grönsakerna mals ner till små bitar. Sedan fylls plastbackar med sex kilo av blandningen innan larverna hälls på.

– Det roliga är att de växer snabbare på vegetarisk kost och bröd än vad de gjorde på matavfallet vi använde.

EEM har två till tre olika livsfaser för larverna. Varje livsfas innehåller drygt två miljoner larver som växer 200 gånger sin egen vikt på tre veckor.

– På tre veckor har bröd och grönsaker blivit jordförbättringsmedel tack vare larvernas produktivitet. I naturen skulle det ta cirka tre månader för att göra samma sak.

Larverna får mat när de kommer och sedan en gång till efter en vecka.

– Totalt ska vi mata alla larver med ett ton mat om dagen, för att komma upp i fem ton fisk på ett år. Vi kan producera mer larver än vad projektet klarar av att ta emot just nu så vi är inte alls uppe i den produktionen.

När larverna är färdigväxta efter tre veckor separeras de från den lilla mat som finns kvar och jordförbättringsmedlet som bildats. Därefter blir de infrysta innan de levereras till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Därifrån åker larverna vidare till en foderproduktion där fett och proteiner separeras.

–Larverna innehåller 30 procent fett och 40 procent protein, det är väldigt mycket, konstaterar Vesa Hiltula.

Efter separationen blandas larverna med andra produkter för att bli ett färdigt foder till laxarna i projektet.

– Strukturen på fisken blir bättre av fodret från larverna och den blir mer lik den vilda fisken i smak.

Och odlingen av larver är Vesa Hiltula stolt över.

– Vi har blivit jättebra på att odla larver. I laboratoriemiljö i Uppsala får de inte alls fram lika mycket larver som vi på samma tid.

Utöver larverna får EEM också jordförbättringsmedel, eller bajs med andra ord.

– Eller frass som vi kallar det. Det går sen vidare till lantbruk. Det finns spännande mikroorganismer i som gör att det blir ett helt annat djup i odlingen.

Larverna som odlas skulle även kunna användas som föda.

– Vi skulle kunna minska importen av soja från Sydamerika, där de förstör mycket under produktionen. Larverna skulle kunna användas i tillverkningen av djurfoder i stället, menar Vesa Hiltula och tillägger:

– Våra larver skulle även kunna användas som föda i fattigare länder.

Larverna härstammar från den amerikanska vapenflugan, som egentligen bara finns söder om Alperna.

– Ibland hinner det bli en fluga här. Men de äter ingenting, deras uppgift i livet är att para sig för att ge fler larver.

Vesa Hiltula menar att detta lätt skulle kunna bli industriellt. Och att larverna gör personalen friskare.

– Det här är en väldigt enkel process. Det kräver inte speciellt mycket arbete då larverna i stort sköter allting själva. För oss är det en liten arbetsinsats, vi gör detta på sidan om vårt ordinarie arbete. Jag skulle säga att sjukfrånvaron här har minskat sedan vi började, de som jobbar med larverna gillar det så pass mycket.

EEM:s arbete med miljön får respons från hela världen.

– I torsdags var fransk tv här. Tv-bolag från hela världen vallfärdar hit och tittar på Retuna, vår optiska färgsortering, biogasproduktionen och nu larverna.

På återvinningsstationen Lilla Nyby samlas det in 8 000 ton matavfall varje år. Ett ton om dagen skulle gå till larverna om produktionen gick på full fart.

– Om 365 ton går till larverna om året kommer det inte att inkräkta på vår biogasproduktion, som matavfallet annars går till. Det kommer att finnas mat till både och.