Det är Anders Wirdheim inom Sveriges ornitologiska förening (SOF), som i vinter har fått mängder av samtal från oroliga människor som brukar stödmata fåglarna under vintern.
– Är det några sjukdomar som grasserar, eller har man byggt några nya mobilmaster, vad har hänt?, frågar de. Men svaret är att vi inte har någon vinter. Fåglarna hittar mat ändå, de måste inte söka sig till trädgårdarna och matningsplatser.
Att fler och fler fåglar som normalt sett flyttar när hösten kommer i stället chansar och stannar kvar är ett faktum. Men Anders Wirdheim invänder mot formuleringen chansar.
– I Halland har vi ett par sädesärlor som finns på stranden och låter sig väl smaka av tångloppor. I någon mån handlar det nog om fåglar som inte har de fysiska förutsättningarna att klara en flytt, skulle det nu bli minus tio grader i några dagar stryker de troligen med, men all den stund det är varmt och de har mat så klarar de sig.
Långsamt förskjuts ändå gränserna.
– Vi ser duvor, rödhakar och starar som blir kvar. Men det finns även de som hamnat lite fel.
I Kristinehamn finns det ett känt exemplar av större turturduva, i Skellefteå en dvärgsparv och på Hallandsåsen väldigt många bergfinkar.
– Vi hade en parallell till det vinterns situation för tio år sedan då bergfinken faktiskt blev landets näst vanligaste fågel efter talgoxen. Då som nu finns det gott om bokollon.
I Länna utanför Strängnäs återfinns Leif Ekblom, som ser fram emot den årliga fågelräkningen. Han är vice ordförande i Strängnäs ornitologiska klubb.
– Du har fyra dagar på dig att räkna, och du kan lägga ned fem minuter på det eller du kan räkna varje dag, säger han. Jag tycker att det är ett perfekt sätt att få en kunskapsbank över hur det ser ut med våra vinterfåglar.
– Sker det någon förändring så får vi en chans att se det om vi håller lite koll och räknar.
Flera hör av sig till Leif och undrar hur exakt man måste vara:
– Ja, men ser du 20 till 30 gråsiskor på samma gång så skriv då 20... eller 30. Det är inte så noga. Och är du osäker på en fågelart så lämna den därhän. Det är bättre att inte skriva något alls än att chansa när det gäller arten.
Förväntningar på några ovanliga arter finns inte.
– Jag tror att det blir de gamla vanliga, pilfinkar, talgoxar, blåmes och grönfink. Jag har även kajor och skator som gärna vill komma åt fågelmaten också, men jag har hägnat in den så det går inte.