Hon kallas för Ursula och levde någonstans i Europa för 30 000 år sedan. Hon var en istidsjägare och en av de första människorna som kom hit från Mellanöstern. Hon är också en av Karin Bojs anmödrar – i rakt nedstigande led.
– Jag blev väldigt känslomässigt berörd när jag efter ett stort DNA-test för fem år sedan fick veta att jag är en av "Ursulas döttrar". Det kändes så fascinerande att plötsligt ha koll på sitt ursprung så långt bakåt i tiden, berättar Karin Bojs.
Hon gjorde testet i sin dåvarande roll som vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter, men resultatet drog i gång det intresse för gener och historia som nu resulterat i boken "Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren". Och när Karin Bojs besöker Eskilstuna-Kurirens jubileumsfest på Biografen Royal i Eskilstuna den 28 november får publiken veta mer om hur man kan söka sitt ursprung tiotusentals år bakåt i tiden.
– Intresset för släktforskning med DNA ökar explosivt i takt med att tekniken blir både bättre och billigare, säger Karin Bojs som tror att allt fler kommer att låta undersöka sitt genetiska arv.
I "Min europeiska familj" följer hon sin egen släkt fram och tillbaka genom Europa och årtusendena. Ja, hela vägen tillbaka till den dag för 54 000 år då en av Karins homo sapiens-anmödrar fick barn med en neandertalman. Precis som de flesta av oss européer kommer nämligen två procent av Karin Bojs DNA från neandertalarna.
Just insikten om vilken mirakulös mix vi människor utgör, tycker Karin Bojs är en av en de viktigaste lärdomarna vi kan dra av den nya DNA-tekniken.
– Vi är alla en blandning av olika folkgrupper och vi är alla väldigt lika. Man kan inte tala om mänskliga raser eller dela upp gener i bra eller dåliga.
En annan revolutionerande nyfunnen kunskap är att jordbruket kom till Europa med invandrare från Mellanöstern för ungefär 10 000 år sedan. Det var alltså inte redan bofasta stenåldersjägare och fiskare som plötsligt lärde sig att så vete, tämja grisar och bruka jorden.
I sin bok beskriver Karin Bojs hur en grupp svenska arkeologer och genetiker för ett par år sedan undersökte arvsmassan hos fyra skelett som alla var ungefär 5 000 år sedan. Stenåldersbonden i testet, från Gökhems socken i Västergötland, var närmare släkt med folk i Mellanöstern än med samtida säljägare från Gotland.
– Hur jordbruket kom till Europa är något som forskarna grälat om i 100 år, men nu behöver de inte diskutera saken längre. Det kom hit med invandrare, säger Karin Bojs som menar att den nya DNA-tekniken är ett lika stort genombrott för forskningen som kol14-metoden var på sin tid.
Men i dag är det inte bara välrenommerade vetenskapsmän som kan driva forskningen framåt. DNA-testerna gör att även den enskilde släktforskaren kan bidra till ny viktig kunskap om migration och släktträd.
– Forskarna har gett oss en grundstruktur, men privatpersoner kan hjälpa till att bygga upp grenar och kvistar i det stora europeiska släktträdet. Den som gör ett DNA-test, och väljer att offentliggöra resultatet, kan hjälpa till att avslöja till exempel hur en viss del av Sörmland befolkades eller hur jordbruket och bronsåldern nådde olika delar av Sverige. På det här sättet kan vi hjälpas åt att skriva om historien.