Hemma i lÀgenheten i Eskilstuna stÄr en spjÀlsÀng monterad och klar. PÄ en hylla ligger blöjor och smÄ nyinköpta klÀder, varsamt hopvikta. Utanför fönstret ligger brandgula löv i drivor. FörÀldrar och syskon gÄr i vÀntans tider, rÀknar veckor, rÀknar dagar.
Sedan sker det ofattbara.
â Vissa nĂ€tter vaknar jag fortfarande och kĂ€nner nĂ„got varmt mellan oss och tĂ€nker att det nog bara Ă€r Teo.
Anna Ek sitter vid köksbordet och tittar ut genom fönstret. Ett Är har gÄtt och trottoarerna tÀcks Äterigen av vissnande löv. Bredvid henne sitter sambon Mattias Ek och synar obduktionsrapporten som ligger överst i en hög med papper. Han lÀser:
â Lungorna sammanfallna.
***
Teo Ek föds pÄ MÀlarsjukhuset den 26 september 2018. För förÀldrarna prÀglas tiden innan förlossningen av oro. De kÀnner sig illa behandlade, att deras rÀdsla och synpunkter ignoreras eller viftas bort. Dessutom upplever Anna att hon skuldbelÀggs av en av lÀkarna pÄ grund av sin övervikt.
â Hon anklagade mig och tjatade om att jag var ett riskfall. Jag vet att jag Ă€r stor, men kĂ€nslan var att jag var en sĂ€mre mĂ€nniska pĂ„ grund av att jag ser ut som jag gör. Min barnmorska pĂ„pekade det ocksĂ„, men pĂ„ ett respektfullt sĂ€tt.
Vid ett tillvÀxtultraljud med tolv dagar kvar till förlossningen uppskattas Teos vikt till 4 538 gram. Med en förmodad ökning pÄ 200 gram per vecka berÀknas födelsevikten bli fem kilo. Men Anna och Mattias landar i en annan bedömning och vÀdrar sin oro.
â VĂ„ra tidigare barn vĂ€gde runt fyra kilo vid tillvĂ€xtultraljudet och kom ut tvĂ„ veckor senare och vĂ€gde fem. DĂ€rför konstaterade vi att Teo nog skulle vĂ€ga 5,5. DĂ„ blev vi oroliga, vi ville ju inte att han skulle fastna. Vi försökte fĂ„ gehör för tidig igĂ„ngsĂ€ttning, men det blev tvĂ€rnej. Anna tog upp kejsarsnitt, men de sa nej â âdu har ju fött stora barn förutâ, sĂ€ger Mattias.
Anna kommer in till förlossningsavdelningen tidigt pÄ morgonen den 25 september för igÄngsÀttning. Det Àr tre dagar före det berÀknade datumet.
â PĂ„ natten var jag helt slutkörd av igĂ„ngsĂ€ttningsmedicinerna. Jag hade legat dĂ€r i nĂ€stan ett dygn, grĂ€t och kĂ€nde mig helt vĂ€ck. DĂ„ bad jag om kejsarsnitt. âDet har vi inte tid med,â sa de. PĂ„ morgonen bad jag om det igen, men fick nej. De hade fortfarande inte tid.
Tidningen har begÀrt ut och granskat Annas journaler. Enligt oberoende vÄrdpersonal som tidningen rÄdfrÄgat Àr de knapphÀndigt skrivna. DÀr nÀmns inte att Anna bett om tidig igÄngsÀttning eller kejsarsnitt, varken i samband med tillvÀxtultraljudet eller förlossningen.
Det framgĂ„r dock att hon uppfyller flera kriterier som enligt Region Sörmlands egna riktlinjer placerar henne i riskzonen för skulderdystoci â en svĂ„r förlossningskomplikation som innebĂ€r att barnets axel fastnar i mammans bĂ€cken med risk för syrebrist som följd. Hon har tidigare fött stora barn och sĂ„ Ă€ven denna gĂ„ng. Hon Ă€r dessutom Ă€r överviktig och har dĂ„lig kraft i vĂ€rkarna, och Ă€r dĂ€rför att betrakta som en riskpatient.
Regionens riktlinjer slÄr ocksÄ fast, liksom flera experter som tidningen talat med, att kejsarsnitt ska övervÀgas vid förvÀntad födelsevikt pÄ fem kilo eller mer. Samtidigt Àr övervikt en riskfaktor Àven vid kejsarsnitt. Men av Annas journaler framgÄr inte att kejsarsnitt vid nÄgot tillfÀlle övervÀgts eller diskuterats.
Snittet uteblir och i förlossningens slutskede intrĂ€ffar just det Anna och Mattias fruktat â Teo fastnar. Extrapersonal tillkallas och man genomför en sĂ„ kallad McRoberts manöver som anvĂ€nds för att lösa skulderdystoci. Med hjĂ€lp av sugklocka och tryck pĂ„ Annas mage lyckas man slutligen fĂ„ loss honom. NĂ€r Teo föds fram Ă€r han livlös och lider av svĂ„r syrebrist. LivrĂ€ddande insatser tar vid och tio minuter gammal tar han sina första, enstaka andetag och kopplas dĂ€refter till respirator med en tub i halsen.
Han vÀger 5 540 gram.
Senare under kvĂ€llen flygs den svĂ„rt medtagna pojken till Universitetssjukhuset i Ărebro dĂ€r kylbehandling ska förhindra skador pĂ„ hjĂ€rnan och inre organ.
***
Hemma vid köksbordet betraktar Mattias Ek luntan med dokument som med klockslag och svÄrtydda medicinska termer sammanfattar ett litet liv.
â Det kĂ€nns sĂ„ sjukt att det hĂ€r Ă€r allt som finns kvar. En hög med papper, en gravplats och en lĂ„ng rad obesvarade frĂ„gor.
Han andas djupt, som för att ta sats, och fortsÀtter:
â Vi var sĂ„ övertygade om att det skulle gĂ„ bra. Han svarade bra pĂ„ kylbehandlingen och allt sĂ„g ut som att vi skulle fĂ„ ta med honom hem.
Men trots förhoppningarna blir det inget lyckligt slut.
Efter fem dagar görs bedömningen att respiratorn kan kopplas ur. Enligt journalen andas Teo dÄ helt sjÀlv med lite hjÀlp frÄn respiratorn. NÀr maskinen kopplas bort stÄr det dock snabbt klart att han inte orkar pÄ egen hand. Trots flera försök att föra ner en ny tub i Teos hals lyckas inte lÀkarna rÀdda hans liv.
Teo Ek avlider klockan 11.25 den 1 oktober 2018. Han Àr fem dagar gammal.
Mattias har Äkt till Eskilstuna för att avlösa barnvakten och förbereda barnen pÄ att mamma och lillebror snart ska fÄ komma hem. Ensam kvar pÄ sjukhuset mottar Anna dödsbeskedet. NÀr hon för första gÄngen fÄr hÄlla Teo i sin famn har sonens hjÀrta slutat slÄ.
â Jag kan Ă„ngra att jag inte bad att fĂ„ hĂ„lla i honom nĂ€r han Ă€nnu var vid liv. Men han hade sĂ„ mĂ„nga slangar i sig. Det var fruktansvĂ€rt.
I obduktionsprotokollet faststĂ€lls den troliga dödsorsaken till dubbelsidig pneumothorax â kollapsade lungor. TillstĂ„ndet innebĂ€r att ett hĂ„l uppstĂ„r pĂ„ lungsĂ€cken som omger lungan. NĂ€r luft kommer in i lungsĂ€cken trycks lungorna ihop och kan inte expandera. Mindre hĂ„l kan uppstĂ„ spontant i samband med förlossningen, men vanligare Ă€r att hĂ„let uppstĂ„r till följd av fysisk skada eller övertryck i samband med andningshjĂ€lp med tub eller mask.
Efter Teos död kallas Anna och Mattias till möten för att gĂ„ igenom hĂ€ndelseförloppet pĂ„ respektive sjukhus. Mötet i Ărebro upplever de som öppet och inkĂ€nnande. Dyker det upp ytterligare frĂ„gor uppmanas de höra av sig. Kontrasten mot mötet i Eskilstuna Ă€r total.
â HĂ€r sa barnmorskan till mig att jag inte hade krystat rĂ€tt. En jĂ€ttemĂ€rklig sak att sĂ€ga. Jag har förlorat min son och sĂ„ fĂ„r jag höra att jag har gjort fel.
â Ingen hade nĂ„gra svar. FrĂ„gorna var fler nĂ€r vi gick Ă€n nĂ€r vi kom, sĂ€ger Mattias och rycker pĂ„ axlarna. Varför lyssnade man inte pĂ„ vĂ„r oro, varför plockade man inte ut honom tidigare, varför fick inte Anna sitt kejsarsnitt â varför dog Teo?
***
Den 26 september 2019 tÀnder familjen ett ljus intill en plakett pÄ S:t Eskils kyrkogÄrd.
I det fladdrande skenet lyser de guldgraverade bokstĂ€verna â Vi Ă€lskar dig Teo Ek.
Varken MĂ€larsjukhuset eller Universitetssjukhuset i Ărebro har lex Maria-anmĂ€lt Teos död.