Ramzia Pols tycker att cykel är bättre för miljön. Dessutom vill hon åka snabbt till Årby centrum för att till exempel handla mat.
Som liten fick Ramzia Pols aldrig lära sig att cykla. Nu får hon äntligen chansen att lära sig det med hjälp av Årbyföreningen, som bland annat arrangerar kurser för att hjälpa utrikesfödda kvinnor. Varje måndagsförmiddag träffar Ramzia Pols och Nariman Abdulrahman, 44 år, kursledaren Nahla Masood.
– Det är en frihet att kunna cykla. Jag fick aldrig chansen att lära mig det i Irak. Där jag bodde, i staden Erbil, skulle människor börja prata om jag hade cyklat omkring, och det ville man undvika, säger Ramzia Pols.
Kunskap är till för människor i alla åldrar och det är aldrig för sent att lära sig något nytt. Det är så Ramzia Pols ser på saken. Just nu har hon ingen cykel men det ska hon köpa så fort hon har lärt sig att cykla.
Nariman Abdulrahman blev sugen på att lära sig cykla när hon kom till Sverige.
– Jag ville lära mig cykla när jag såg mina döttrar göra det. De är så modiga och jag blev inspirerad av dem.
Nariman Abdulrahman kom till Sverige 2015 från Damaskus. I hennes hemland fanns inget stigma kring kvinnor som cyklar, trots det började hon inte lära sig att det förrän de bosatte sig i Årby. Döttrarna cyklar överallt och varje gång de ska ut för att till exempel handla är det cykel som gäller.
Nariman Abdulrahman deltar i sin andra lektion. Hon inspireras av sina döttrar.
Samtalet kommer in på varför det finns normer som begränsar kvinnors rörlighet medan liknande regler saknas för män.
– Det är manssamhället som begränsar oss. Männen kan göra mycket som vi kvinnor inte får göra, säger kursledaren Nahla Masood. Men nu är vi på väg att ändra på det.
Ramzia Pols och Nariman Abdulrahman lyssnar uppmärksamt på Nahla Masood:
– Jag gör inget fel när jag är ute och cyklar, mitt samvete är rent. Men vissa människor kommer alltid att prata och ha åsikter om det, oavsett vad man gör.
Nariman Abdulrahman tar ut den gröna cykeln för att påbörja sin andra lektion. Hon sitter på sadeln och människor som går förbi ropar uppmuntrande. "Bra jobbat" hörs det i bakgrunden. Det gör Nariman Abdulrahman stolt.
Cykelkursen innehåller flera delar och hur snabbt man lär sig är individanpassat. Det kan ta två tillfällen för ena kursdeltagare men tre eller fyra för andra.
Nahla Masood går igenom vilka regler och lagar som gäller när man cyklar. En annan del i utbildningen är att lära sig vad cykelns delar heter på svenska.
Nahla Masood är kursledare. Hon hoppas att kvinnor som lär sig att cykla få mera frihet i vardagen.
– De lär sig språket och cykla samtidigt, säger hon.
Sista delen i kursen är att cykla i praktiken. Att bara våga sätta sig på sadeln är ett stort steg framåt.
Nariman Abdulrahman medger att hon är rädd för att trilla av cykeln, men familjen hemma uppmuntrar henne att fortsätta.
– Min man vill verkligen att jag ska lära mig att cykla och mina döttrar hoppas att vi kan cykla tillsammans snart. Just nu är det svårt med balansen, men det är bara min andra lektion.
Även sonen ser fram emot att mamma lär sig cykla så de kan ge sig ut på äventyr. Och en cykel väntar på henne så fort hon har klarat kursen.
För Ramzia Pols handlar det om att cykeln är betydligt billigare än en bil och ett bättre fordon med tanke på naturen och miljön. Hon vill kunna ta sig fram snabbt för att till exempel handla mat.
– Jag har inget körkort och om jag ska ringa mina barn och be om hjälp tar det flera timmar. Men så fort jag kan cykla kan jag snabbt ta mig till Coop. Det är en frihet att klara det själv.