Den 23-årige Eskilstunabon som Eskilstuna tingsrätt dömde till fängelse i tre år och nio månader för grovt vapenbrott har släppts ur häktet efter beslut av Svea hovrätt.
I april 2020 noterade polisen att många ungdomar rörde sig i en viss trappuppgång i Skiftinge. Man fattade misstankar om att något förvarades i anslutning till trapphuset och kontrollerade med en spårhund, som markerade vid ett förråd.
Vid en husrannsakan påträffades 64 gram kokain och en väska som visade sig innehålla tre vapen; en halvautomatisk pistol, en kulsprutepistol och en automatkarbin tillsammans med stora mängder ammunition.
Tre unga män åtalades, varav en i oktober förra året dömdes till tre års fängelse för grovt vapenbrott. Övriga två friades från alla misstankar.
Där kunde det ha slutat. Men efter att en av de friade, en i dag 23-årig man, kunde kopplas till ett användarnamn på Encrochat, den krypterade telefontjänst som Europol lyckades knäcka förra året, uppstod nya misstankar.
Några dagar efter husrannsakan i Skiftinge konverserade användaren med en annan person om de beslagtagna vapnen och kokainet. Åklagaren menade att det var 23-åringen som deltog i konversationen och väckte åtal för vapenbrott.
Mannen medgav att han använt namnet på Encrochat, men hävdade att han delat det med andra. Försvaret pekade vidare på att varken DNA eller fingeravtryck kunde koppla honom till vapenfyndet.
Eskilstuna tingsrätt ansåg dock att bevisningen var stark nog för en fällande dom och dömde mannen till fängelse i tre år och nio månader. Domen överklagades, och för en dryg vecka sedan släpptes mannen ur häktet, något Sveriges radios Ekot var först med att rapportera.
Mannens försvarare Jacob Asp räknar nu med en friande dom.
– Hovrätten kommer ju antingen att underkänna Encrochat som bevisning eller tycka att det inte räcker som bevisning mot min klient, säger han till Ekot.
När Europol med fransk polis i spetsen hackade Encrochat blottlades mängder av kriminella svenskar. Över 230 personer har frihetsberövats och över 500 är misstänkta för brott.
Bevisning från den krypterade tjänsten ligger till grund för hundratals brottsutredningar och en lång rad åtal runtom i landet. Flera domar med långa fängelsestraff har redan meddelats. Bevisvärdet har samtidigt kritiserats från försvarsadvokater som anser att avlyssningen av kommunikationen strider mot svensk lag.
Nyligen konstaterade dock riksåklagare Petra Lundh i en skrivelse till Högsta domstolen att bevisningen är tillåten.
– Rättsläget är enligt min uppfattning klart, säger hon i ett pressmeddelande.
Dom i målet med 23-åringen väntas inom en vecka.