Under 2022 lades 17 polisutredningar ner, sju under 2023 och 23 stycken hittills i år. "Endast en minoritet av våra polisanmälning leder till fällande domar, det är realiteten", säger Simon Brunner.
– Vi söker mycket kontakt med polisen för att försöka ta reda på var det brister. Är det våra utredningar, anmäler vi fel saker eller kan vi inte påvisa uppsåtet?
Orden väller fram när Simon Brunner avhandlar det ena ämnet efter det andra kopplat till kommunens arbete mot bidragsfusk.
– Det här är något jag kan prata om hur länge som helst, säger han.
Inifrån ett asketiskt inrett arbetsrum på kommunhuset Värjan leder Brunner sitt team, fut-gruppen, som utreder felaktiga utbetalningar av ekonomistiskt bistånd. Även om återkrav och polisanmälningar är en viktig del av uppdraget sker det mesta av arbetet i det dolda genom att förebygga felaktiga utbetalningar, berättar han.
– Polisanmälningar och fällande domar är otroligt viktiga för att påvisa att brottsliga handlingar får konsekvenser. Men den absolut största biten i vårt arbete handlar om att säkerställa så att rätt beslut fattas i ärendena från början. Då krävs det ett gediget arbete inför varje beslut. Det är ett svårt och resurskrävande arbete.
Det mer systematiska fut-arbetet drog i gång 2022 och sedan dess har 55 bidragstagare polisanmälts av Eskilstuna kommun. Under samma tidsperiod har rättsväsendet förkunnat 14 fällande domar, samtidigt som 47 förundersökningar lagts ner gällande bidragsbrott mot kommunen. Utöver de beslutade ärendena uppger Simon Brunner att ytterligare 18 polisanmälningar fortfarande är under utredning. Går siffrorna inte ihop? Det beror på att statistiken haltar.
För även före 2022 upprättade kommunen polisanmälningar mot felaktiga utbetalningar. Dessa anmälningar statistikfördes dock aldrig. Samtidigt tenderar förundersökningarna att dra ut på tiden, vilket gör att avgörandena ofta rör händelser som ligger långt bak i tiden.
– Det finns en eftersläpning på ett till tre år mellan polisanmälan och besked från rättsväsendet. Sedan finns det en preskriptionstid för brotten på fem år, då brukar utredningarna läggas ner, berättar Simon Brunner och fortsätter:
– Standard är att vi får tillbaka besked om att förundersökningen lagts ner eftersom brott inte kan styrkas. Ändå har det blivit 14 fällande domar sedan 2022. Vad vi känner till är det markant fler än i andra kommuner, men endast en minoritet av våra polisanmälning leder till fällande domar, det är realiteten.
Fredrik Krait, utredare på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och tidigare chef i Eskilstuna kommun med ansvar för fut-verksamheten, ser risker med att kommuner tappar förtroendet för rättsväsendet när brottsutredningar drar ut på tiden och läggs ner.
Att det ser ut så här är inget unikt för Eskilstuna. Av totalt 720 anmälda bidragsbrott mot kommuner i hela landet under 2022 har hittills endast 16 stycken lett till fällande domar och i nästan hälften av fallen har utredningarna lagts ned. Övriga ärenden, 356 stycken, var fortfarande inte avgjorda under våren 2024. Det här visar en sammanställning som arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, nyligen lät göra.
SKR föreslår att regeringen bör se över lagstiftningen för att ytterligare underlätta informationsutbytet mellan kommuner och andra myndigheter, men även säkra upp så att polisen och åklagarmyndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna utreda och pröva bidragsbrott mot kommuner.
– Om kommunerna tappar förtroende för rättsväsendet, och om kommunernas arbete fråntas den här avskräckande effekten som det är att bli polisanmäld och utredd för brott, då riskerar vi att förlora förtroendet för välfärdssystemet, sade utredaren Fredrik Krait, till tidningen Dagens samhälle i samband med att kartläggningen presenterades.
Simon Brunner delar i stort SKR:s lägesbild.
– Rättsväsendet behöver mer resurser, lagstiftningen behöver skärpas och kommunerna behöver sätta sitt fokus på att bedriva rättssäker myndighetsutövning och kontrollarbete, säger han.
Inte minst önskar Brunner mer och bättre återkoppling från polisen i nedlagda ärenden där kommunen ansett att uppsåtet för brott varit tydligt.
Enligt Simon Brunner är det förebyggande arbetet det viktigaste verktyget mot välfärdsbrott. "Rättssäker myndighetsutövning och att förhindra felaktiga utbetalningar innan de sker är mångt mer effektivt än att enbart utreda och hantera felaktigheter som redan skett", säger han.
– Vi tycker att de fall vi polisanmäler är otroligt tydliga. Här skulle vi behöva mer feedback i varje ärende kring varför man ändå väljer att lägga ner utredningarna. För ofta stannar det vid ett meddelande om att förundersökningen har lagts ner för att brott inte kunnat styrkas. Ja, men vad beror det på då? Handlägger vi ärenden på fel sätt eller behöver vi ändra något annat i våra rutiner? Vi får inte riktigt veta var det brister någonstans.
Ni förstår att uppsåt inte har kunnat påvisas, men inte hur?
– Nej, vi har inte den insynen. Samtidigt vill vi inte lämna in onödiga ärenden till polisen, utan vi vill kunna anmäla sådant som enligt lagen tydligt kan sägas vara ett brott. Annars riskerar vi att hamna i en situation där vi börjar lämna över allt istället och det tror jag inte vore bra för varken vår verksamhet eller polisen heller.
Under det senaste året har Eskilstuna kommun börjat arbeta mer aktivt med att överpröva polisens nedläggningsbeslut. Ett arbete som lett till att flera utredningar öppnats upp på nytt, berättar Brunner.
– Vi försöker trycka på det vi fått fram i vår egen utredning. Majoriteten av de ärenden vi begärt överprövning på har polisen öppnat upp på nytt. Men det är i sig ingen garanti för att de sedan kommer leda till åtal, säger han.
Utöver frågan om uppsåt har fut-gruppens utredare i år även blivit uppmärksammade på en annan avslutsorsak som tidigare varit okänd för Brunner – förundersökningsbegränsning.
Utöver polisanmälningar har kommunen sedan 2022 upprättat återkrav för felaktiga utbetalningar på närmare fyra miljoner kronor. Hittills har 747.000 kronor betalats tillbaka
Instrumentet används ofta i fall där grövre kriminella misstänks för flera brott samtidigt. Då kan polisen eller åklagare ta beslut om att lägga ner utredningar kring brott som har ett lägre straffvärde, då dessa inte skulle innebära att det totala straffet skärptes. Brunner är kritisk till att de brott kommunen utsatts för i de här fallen aldrig blir prövade av domstol.
– Det är ett väldigt stort problem att man inte prioriterar de misstänkta bedrägerierna när det finns en tyngre brottsproblematik. Det finns många tungt kriminella aktörer inom ekonomiskt bistånd och i de här fallen rör det ofta pengar vi aldrig får tillbaka till kommunen igen. Då återstår det för oss att göra återkravsärenden på de här individerna. Men ofta går det inte då de saknar återbetalningsförmåga.