"Ungdomarna var inte fogliga på ett sådant sätt som de borde ha varit i situationen för att man inte skulle ha behövt använda något våld. Det fanns ett moment av obstinat motstånd mot polisens åtgärd". Henrik Rasmusson är chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren i Malmö.
Henrik Rasmusson är chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren i Malmö. Det var han som började utreda polismannen i Eskilstuna för tjänstefel och misshandel – och det var han som några veckor senare beslutade att lägga ner förundersökningen.
– På det utredningsmaterial som jag hämtat in i utredningen går det inte att bevisa att någon gjort sig skyldig till brott. Enligt min bedömning fanns fog för att göra ett ingripande, säger han.
Motiveringen till beslutet har Henrik Rasmusson hittat i polislagen, där det står att en polis i vissa lägen får omhänderta personer under 18 år för att överlämnas till sina föräldrar. Där står också att en polis i en sådan situation får använda våld, om andra medel är otillräckliga.
– I det här fallet har jag bedömt att det fanns fog för att använda våld. Det går i alla fall inte att bevisa att det inte fanns fog för det, säger Henrik Rasmusson.
– Ibland måste man som polis kunna ta i lite för mycket, och ibland kanske lite för lite också. Det går inte att ha en knivskarp gräns för straffansvar. Annars skulle man ha en polis som är helt tandlös i vissa fall.
Bevisningen i fallet grundar sig på polismännens redogörelser, bilder och utlåtande från akutmottagningen på Mälarsjukhuset och förhör med de bägge pojkarna.
Vad säger du om att det just var örat som polisen tog tag i?
– Jag känner inte igen att det är en vedertagen polisiär metod. Det tror jag inte att det är. Men det gör inte per automatik att den är felaktig. Ibland får våldet effekter som inte var tänkta.
Hade det någon betydelse att pojkarna ska ha visat långfingret?
– Nej, det påverkade inte bedömningen om huruvida man skulle ingripa med ett omhändertagande. Min bedömning är att det var det som skedde vid konfrontationen som ledde fram till beslutet om att omhänderta och använda visst våld.
Vad är det i pojkens agerande som gör att man får använda våld mot honom?
– Det skedde ett visst motstånd. Ungdomarna var inte fogliga på ett sådant sätt som de borde ha varit i situationen för att man inte skulle ha behövt använda något våld. Det fanns ett moment av obstinat motstånd mot polisens åtgärd.
Henrik Rasmusson säger att han också har vägt in Barnkonventionen i sin bedömning.
– Jag har bedömt att våldet, även med beaktande av Barnkonventionen, inte var uppenbart felaktigt, säger han.