Det var i början av november 2018 som en 41-årig man sköts till döds i Årbyskogen.
Målet gäller det ouppklarade mordet på en 41-årig man i Årbyskogen 2018.
På onsdagen avslutades förhandlingarna i hovrätten där en 35-åring står åtalad för mord och en 24-åring står medåtalad för försök till grovt vapenbrott.
I sin slutplädering yrkade chefsåklagaren Robert Eriksson på livstids fängelse för 35-åringen och två års fängelse för 24-åringen.
De båda männen friades 2019 av Eskilstuna tingsrätt. När målet nu prövas på nytt är det till stor del på samma bevisning som vid tingsrättsförhandlingarna. Men ett nytt vittnesmål kan spela en avgörande roll.
Det handlar om uppgifter som lämnats av den hemliga polisinformatör vars öde väckt stor uppmärksamhet i media efter avslöjanden från VLT och Aftonbladet.
Sedan mannen röjts som informatör åt polisen i Eskilstuna, fanns osäkerhet kring om han skulle stå fast vid sitt tidigare utpekande i rätten. Men under förhandlingarna valde mannen att prata, berättar Robert Eriksson.
– Han vittnade och han säger att han är övertygad om att den åtalade 35-åringen är skytten. Han har fått uppgifter som han säger sig ha fått från skytten direkt efter mordet som gör att han är övertygad om detta.
Informatören har i brev tidigare uppgett hur han mottagit 200 000 i kontanter under åren han arbetat åt polisen. I hovrätten ska han även ha uppgett hur han fått betalt för information i det aktuella fallet, berättar Robert Eriksson.
– Han berättade under ed att han fått 60 000 från svensk polis för det här uppdraget.
Hur påverkar det hans trovärdighet som vittne?
– Det får hovrätten avgöra. Vi har presenterat den bevisning vi har så objektivt vi kan.
Chefsåklagare Robert Eriksson tog över målet från tidigare åklagaren Anna Asklöf.
Chefsåklagare Robert Eriksson har vid upprepade tillfällen försökt få ut mer information om vilka uppgifter som informatören lämnat till polisens underrättelsetjänst. Efter slutförhandlingen i hovrätten är han nu mycket kritisk mot att inte ha fått ta del av uppgifterna.
– Jag ser att det finns god bevisning för att man har åtalat rätt personer och det har utretts bra initialt. Men polisledningen har gjort dåliga ställningstaganden där man inte vill berätta saker som jag tror skulle påverka utgången. Man har alltså gjort åklagarens jobb svårare än man skulle behöva.
– Sedan har man cementerat en tystnadskultur.
Hur då?
– Vi har ett stort jobb varje dag i rättskedjan där vi försöker få folk att vittna och berätta vad de sett eller varit med om. Det blir ju inte bättre av att svensk polis inte vill berätta vad de vet.
Carina Lennquist, biträdande regionpolischef i polisregion Öst skriver till tidningen att polisens grundinställning alltid är att förundersökningsledaren ska få ta del av relevant information.
"Samtidigt är verksamheten runt informatörer och hur de hanteras hemlig. Det påverkade vårt beslut kring vad som kunde och inte kunde lämnas ut på åklagarens begäran, ett beslut som också har prövats rättsligt”.
Robert Eriksson menar att polisens ställningstagande kan få betydelse för avgörandet i målet.
– Vi har varit brutalt ärliga mot hovrätten och berättat om alla tillkortakommanden som vi hittat. Vi har också bett hovrätten att om de inte ändrar tingsrättens dom, då tala om att det beror på polisledningens ställningstaganden i ärendet och på polisens agerande.
Dom i målet väntas den 6 april.