Vid allhelgona lyser ljus på kyrkogårdar för dem vi minns och saknar. Den firas varje år på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och är högtiden då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla.
– Kyrkogården blir sällan så levande som under allhelgonahelgen. Det blir en mäktig inramning med alla ljus i mörkret och många kommer hit för den fina stämningen, säger Daniel Sandberg när tidningen träffar honom på S:t Eskils kyrkogård.
Med sina 13 000 gravplatser, inklusive minneslunden, är det Eskilstuna pastorats i särklass största begravningsplats.
– Jul- och påskhelgen är också stora ljusdagar, men de kommer besöksmässigt inte i närheten av allhelgonahelgen. Den är kyrkogårdarnas stora högtid – och inte bara i Sverige.
Även om det tänds flest ljus under fredagen och lördagen besöker många kyrkogården redan tidigare i veckan. Det är något som Daniel Sandberg välkomnar.
– Det kan bli ganska rörigt på parkeringen på lördagskvällen. Vi försöker styra upp och hjälpa så gott vi kan, men det gör inget att komma hit redan på dagen – ett gravljus har lång brinntid.
Bengt-Åke Hermansson och Hans Stipek, Begravningsentreprenörer på Fonus i Eskilstuna, har haft några intensiva arbetsdagar. Sedan fyra år tillbaka erbjuder de sig att kostnadsfritt tända ljus vid gravar dit anhöriga inte kan ta sig själv.
Tidningen träffade dem på Klosters kyrkogård där de såg till att sprida ljus och värme över åtskilliga gravplatser.
– Kyrkogårdar består av kvarter och gravar och bygger på ett rutsystem med viss logik, men det kan ändå vara lite knepigt att hitta rätt – i synnerhet när det börjat skymma, säger Bengt-Åke Hermansson.
Totalt tänder Fonus 25 000 ljus över hela landet åt människor den här helgen.
– I Eskilstuna har vi 350 uppdrag fördelat på sex kyrkogårdar och i Strängnäs hjälper vi till på ytterliggare två, säger Hans Stipek.
När de har tänt ljus för den som ska hedras tar de en bild på gravplatsen och skickar en hälsning till beställaren.
– Många är väldigt snabba på att skriva tillbaka och tacka. Vi märker att den här tjänsten blivit mycket uppskattad och jag tror att många mår bra av att hedra och visa vördnad för de som inte finns med oss längre, säger Hans Stipek.