Hos Vägvalet finns behandlingpedagoger som stöttar den som vill lämna kriminaliteten bakom sig. På bild Christer Åkerlund, enhetschef på resursenheten stöd och behandling.
Den som vill lämna kriminaliteten bakom sig kan vända sig till kommunens verksamhet Vägvalet för att få stöd genom att ansluta till olika program – det som passar individen bäst.
– Vi har exempelvis ett program som heter "Kriminalitet som livsstil" där det handlar om att förändra ett kriminellt tankemönster med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT, säger Christer Åkerlund.
Förutom det erbjuder de motiverande samtal och lotsande stöd i vardagen från verksamhetens behandlingspedagoger för att deltagarna ska klara av att bryta mönstret.
– Det kan vara svårt att navigera sig i det samhälle vi har byggt upp idag. Man kanske behöver hjälp med ekonomiskt bistånd, hjälp in i någon sysselsättning eller kontakta myndigheter, säger han och jämför det med att komma tillbaka från missbruksproblematik.
De senaste åren har intresset för verksamheten ökat. 2021 hade de ett 30-tal kontakter, vilket både innefattar personer som själva vill lämna och anhöriga till personer i kriminalitet som vänt sig till Vägvalet för stöd. 2022 var de uppe i ett 40-tal kontakter och i år uppskattar de att upp till ett 50-tal kommer söka sig dit innan året är slut. Vad ökningen beror på är svårt att säga menar Christer Åkerlund – men han har en teori.
– Det beror nog på att vi är en etablerad verksamhet idag som gör att man kan bli hänvisad till Vägvalet. De här personerna kanske inte i första hand söker sig hit men att man har en insats någon annanstans och hänvisas hit av exempelvis en socialsekreterare.
Han vill dock poängtera att stödet är helt frivilligt.
– Vi jagar inte människor, utan vi finns här som en möjlig utväg om man själv vill.
Eftersom det bygger på fri vilja är det inte alltför ovanligt att personer hoppar av behandling för att sedan komma tillbaka efter ett halvår när de fått mer motivation. Det finns inte heller någon gräns för hur många gånger man får söka stöd.
– Man brukar säga att det tar tre till fem år för att lämna en kriminell livsstil, från första gången man börjar tänka tanken, säger Åkerlund och fortsätter:
– Det är ganska allmänmänskligt. Om man lever i en osund relation och funderar på att separera tar det ofta väldigt lång tid innan man kommer till skott.
Om de däremot gör bedömningen att person som söker stöd att lämna, är inne i gängkriminalitet där det finns en hotbild, erbjuds i stället personen att delta i avhopparverksamheten som görs i samverkan med polisen och socialsekreterare.
– Då krävs det att man ska vara motiverad att hoppa av och ta emot de stödinsatser som föreslås. Ofta innefattar det flytt, då man inte kan bo kvar.
Hur många personer som faktiskt lyckas att lämna en kriminell livsstil finns dock ingen statistik på.
– Vi har personer som har lyckats. Däremot är det svårt att göra uppföljningar eftersom det inte går att säga hur många år som ska ha gått innan man kan säga att personen har lämnat en kriminell livsstil. Vi har några som lyckas här och nu. Vi har även personer från några år tillbaka i tiden som vi har lite koll på och som verkar ha lyckats.
– Men det är också en grupp med hög återfallsrisk. Man brukar säga att en kriminell karriär kostar samhället mellan 30 och 60 miljoner i sjukvårdskostnader, polisresurser och fängelser och så vidare. Så lyckas man med en så har man sparat in ganska stora summor till samhället.