Leif Carlsson, vice ordförande i Ornitologiska klubben i Eskilstuna.
I Eskilstuna-ån utanför hotellet Bolinder Munktell har en andhona simmat omkring med ett antal ungar under de senaste dagarna. Två av ungarna är gula och inte alls lika de andra fyra som är mörkkamouflerade.
– Det här är helt klart en avvikelse, en abnormitet. Det ska inte vara så här, de gula rackarna är signalgula och signalerar till rovdjur som dras till den här kullen. Det är inte alls bra för familjen, menar Leif Carlsson, vice ordförande för ornitologiska klubben i Eskilstuna.
Tidningens reporter har fotograferat andhonor med nyfödda ungar på väg mot ån efter kläckning ett flertal gånger, men har aldrig råkat på någon gul andunge under 30 års tid.
– Det kanske är möjligt att det inträffar mer ofta. Men de gula pjäserna hamnar nog i en trutmage eller annat rovdjur som har något att sikta in sig på. De gula ungarna drar till sig mycket mer uppmärksamhet än vad en vanlig kull gör.
Leif Carlsson förklarar att trutar är ungarnas största hot, därefter större gäddor som slukar dem underifrån.
Mamman simmar runt med sex ungar, varav två är gula.
– De här gula är något onaturligt. Naturen själv har selekterat bort de här under årmiljonerna. Det här är inte ändamålsenligt, det som är ändamålsenligt överlever. De här har inte något överlevnadsvärde alls.
Han berättar att det ibland dyker upp sådana här utsatta djur genom avel.
– Det är "ankifierade" gräsänder, med avvikande former. När sådant här händer är det oftast gräsand som sticker ut, de utsätts för den här hanteringen i jaktintresse. Människor har valt ut fåglar efter våra värderingar, de anlag som vi är ute efter.
En av de gula andungarna på vift.
Kan det vara så att andhonan parat sig med en tamanka?
– Om andhonan parat sig med sådana anlag är det lite av en våldtäkt. Honan väljer en andhane och bildar par, som ska vara upphov till de ungar hon leder fram, förklarar Leif Carlsson och fortsätter:
– Det är inte ovanligt att detta sker ute, bland framför allt lite konstlade parkmiljöer. Där vi människor matar ihop dem med bröd, det blir förtätningar av fåglar av olika slag och då kan det ske.
Leif Carlsson, vice ordförande i Ornitologiska klubben i Eskilstuna.
Kan det vara en sorts adoption från mamman, att hon tagit över andra fågelungar?
– Det är inte så ovanligt, men man kan inte kalla det adoption, det är en andhona och ska inte förmänskligas med det ordet.
Han förklarar att andhonor hävdar revir där det finns föda för att hennes ungar ska växa till sig.
– En hona med sina ungar driver undan alla andra andhonor med ungar, från ett område rikt på föda. Vid sammandrabbningar kan det bli kaos och ungarna kan hamna i fel kull. Men man kan nära nog utesluta att de gula ungarna är från en annan fågelart.
En annorlunda syn i Eskilstuna-ån.
En annan fågelexpert är Claes Nilsson. Han har ännu en ingång till de gula andungarna.
– Gula gräsandsungar är inte så ovanliga. Det har att göra med att gräsänder är den vilda formen av tamankan och det föds fortfarande upp många änder som släpps ut för jakt, och så vidare. Därför kan de ha olika gener i sig och se ut lite hur som helst, säger han.
Ungarnas utseende kan också ha med leucism att göra, ett medfött tillstånd hos djur som resulterar i reducerat pigment och som då och då uppträder i gräsandskullar.
Leucism blandas ofta ihop med albinism. Leucism påverkar inte djurets förmåga att se, djuret blir inte ljuskänsligt, vilket är en av effekterna vid albinism.
Andfamiljen har siktats i närheten av hotell Bolinder Munktell under den senaste veckan.