I mitten av augusti 2022 sökte Andrea Hellbergs mamma Areta akutvård på uppmaning av sin vårdcentral. Det efter att hon visat tydliga tecken på infektion. Hon hade låg sänka, svårt att andas och under biopsin hade hon hostat blod.
– Mamma var inte i toppform och hon hade bakomliggande sjukdomar, men det hon gick igenom de där dagarna på Mälarsjukhuset var hårresande fel. Så obeskrivligt onödigt och ovärdigt. Hon hade inte behövt dö den 1 september 2022, säger dottern.
Tidningen träffade Andrea Hellberg några veckor efter Aretas bortgång, då hon på ett känslomässigt sätt redogjorde för sin mammas sista dagar i livet.
– Mamma gick in på Mälarsjukhuset på två ben och nu är hon borta. Vad fan var det som hände egentligen? Det är den känslan jag lämnats kvar med, sa hon då.
Två år senare har Andrea Hellbergs IVO-anmälan mot Kirurg- och urologkliniken på Mälarsjukhuset lotsats i mål. Det slutgiltiga utfallet gör gällande att Mälarsjukhuset inte säkerställde att Areta fick en god vård.
– Jag är inte medicinskt sakkunnig, men har jobbat inom vården i flera år och det blev tidigt så uppenbart att kommunikationen mellan ansvariga och sjukhusets olika avdelningar brast, säger Andrea Hellberg och fortsätter:
– Jag är tveksam till om någon på sjukhuset ens bemödade sig att läsa mammas journal. Det var nya gissningar hela tiden och alla hade olika uppfattningar om mammas diagnos. Vi bad i ett tidigt skede om att få förflytta henne till Karolinska, men så blev det tyvärr inte.
Efter tolv dagar på sjukhuset fattades att snabbt beslut om operation för att avhjälpa ett tarmvred på Areta. Två dagar tidigare hade en det gjorts en CT-undersökning av buken som inte påvisade något tarmvred. Inspektionen för vård och omsorg har även noterat att samma bedömning gjordes dagen då operationen genomfördes.
– Operationen var helt onödig att göra och vi ifrågasatte om den var lämplig. Mamma hade vid tidpunkten såväl feber som en pågående infektion, vatten i lungorna och förhöjt koldioxid i blodet.
– Svaret vi fick var att det inte spelade någon roll. Mammas enda önskan de där sista dagarna var att skickas till Karolinska där hon opererats tidigare – hon kände sig inte trygg på Mälarsjukhuset.
I Mälarsjukhusets yttrande, där man opponerar sig mot myndighetens beslut, skriver en specialistläkare att anhöriga informerats om riskerna med operation – och att de lämnat sitt samtycke, men att man önskade att patienten skulle eftervårdas på Karolinska.
– Det stämmer inte och jag ser det som en ren efterkonstruktion. Jag har aldrig varit ute efter att peka ut någon enskild som gjort fel – däremot hoppas jag på bättring så att ingen ska behöva gå igenom det min mamma utsattes för.
– Hon kommer inte tillbaka och det är smärtsamt, men med det här beslutet har jag fått svar och kan göra ett avslut. Det som stör mig mest är att människor inte kan stå för vad de sagt eller gjort. Den känslan bär jag fortfarande med mig.
Ivo tar i sitt beslut inte ställning till vilken information som gavs kring risker med operation då ord står mot ord. Myndigheten anser däremot att det inte var förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att genomföra operationen.
De anser vidare att den riskbedömning som utfördes inför operation och anestesi inte var tillräcklig, samt att kirurgerna borde ha förstått att operationen skulle kunna bli tekniskt svår och ta lång tid att genomföra.