– Det är klart att det sätter avtryck i skolans verksamhet. Det skapar ett enormt merarbete för rektorer och personal som inte alltid står i proportion till innehållet i anmälan. Det kan handla om många timmars arbete för en rektor att svara på något som vi redan från början kan se att det inte kommer att leda till kritik.
Så har skolorna i Eskilstuna konkret påverkats av utvecklingen mot allt fler anmälningar, menar kommunens grundskolechef Hans Ringström. Men han ser i grunden positivt på att uppfattade brister i verksamheten i så hög utsträckning förs upp till ytan och granskas av Skolinspektionen.
– När vi får kritik sker ett stort lärande, så det är positivt på det sättet.
Nu när den blomstertid är kommen har Sörmlands skolelever fått långlov och deras lärare tar semester. Men hos Skolinspektionen lyser flitens lampa även i sommarvärmen. Utöver sin regelmässiga tillsyn av landets skolor har myndigheten en stor mängd anmälningar att pröva.
I fjol kom 4 035 anmälningar in till myndigheten. Ungefär lika många prövades och ledde till beslut. Lavinen av klagomål 2009–2015 – en drygt 160-procentig ökning – har de senaste två åren bromsat in. Men ingen minskning kan skönjas.
I länet görs årligen i genomsnitt 120 anmälningar, främst mot grundskolor men även mot förskolor, gymnasier och andra skolformer. Det motsvarar mer än två anmälningar i veckan. Fram till den 18 maj i år tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet emot 67 anmälningar. Med den hastigheten kan antalet anmälningar i år bli det högsta sedan 2012.
Samtidigt fattar Skolinspektionen allt fler kritikbeslut, ofta förenade med åtgärdskrav. Skolorna har mycket små möjligheter att motverka anmälningarna, som oftast handlar om kränkande behandling och bristande elevstöd.
– Det vi kan göra är att aktivt förebygga kränkningar och att rektorerna följer upp det arbetet. Skolinspektionens ärenden är ett bra test på hur vi klarar det arbetet, säger Ringström.
Hans erfarenhet är att i stort sett alla anmälningar görs av föräldrar. Knappt hälften av anmälningarna riktas mot lärare och annan personal, men de brister som Skolinspektionen konstaterar handlar vanligtvis om att elev kränkt elev. Ändå har oron för att bli anmäld smugit sig in i lärarrummen; fyra av tio lärare uppger i en undersökning att de har hotats med anmälan.
– Det händer allt oftare att föräldrar uttrycker sådana hot. Det vi kan göra är att visa att de kan känna tillit till skolan och att vi gör om och gör rätt när vi har gjort fel.
– Samtidigt behöver personal och rektorer känna att en anmälan inte är avgörande för deras framtid, att de ska bli av med legitimationen eller sin tjänst. De ska känna att den kritik vi får är till för att vi ska dra lärdom av den.