– För familjerna som måste ordna ledsagning åt sina barn har det blivit ett förfärligt krångel i vardagen med en till två timmars transport per dag, säger Jeanette Schjött, rektor på Idunskolan och Odlaskolan 1 i Eskilstuna där eleverna bland annat har intellektuella funktionsnedsättningar och autism.
Inför höstterminen meddelade Region Sörmland att den specialtillverkade säkerhetsmodulen änglavakt – en anordning som kopplas till bilbältet i personbilar – inte längre får användas vid upphandlad skoltransport. Änglavakten är designad för att personer med exempelvis autism eller andra funktionsnedsättningar inte ska kunna knäppa upp bilbältet och skapa fara under färd. Regionen motiverar beslutet med att det är svårt att få upp bilbältet vid en olycka om säkerhetsanordningen används.
Alternativet för berörda elever blir således att ha en ledsagare med sig i skolskjutsen eller att vårdnadshavarna själva får sköta transporten.
Enligt rektor Jeanette Schjött har dessa lösningar inte fungerat särskilt bra.
– På individnivå har det för en del elever varit förvirrande att plötsligt ha ledsagare i skolskjutsen. För Eskilstuna kommun har det blivit en ökad kostnad då finansieringen av ledsagning i skolskjuts sker via timmar från personlig assistans, säger hon.
Om det är föräldrarna som ansvarar för ledsagning eller skjuts kan det bli så att barn helt uteblir från skolan, enligt rektorn.
– Det händer att elever inte kan komma till skolan på grund av att vårdnadshavare har förhinder, antingen för egen del eller indirekt, till exempel för att det finns sjuka småsyskon hemma och vårdnadshavaren därför inte kan lämna hemmet för att ledsaga sitt skolbarn. Det leder i sin tur till att en del av de barnen har fått högre skolfrånvaro.
Jeanette Schjött understryker också att friheten för barnen att själva ta sig till och från skolan med skolskjuts försvunnit.
– Självständigheten blir lidande. Det är sorgligt att det blivit så.
En annan effekt har enligt Jeanette Schjött blivit att fler barn behöver fritids både före och efter skolan.
– För föräldrar som nu måste följa med barnen till skolan måste lämningen ske tidigare för att de ska kunna hinna till jobbet.
En av de drabbade familjerna är familjen Iggsten-Gildenlöw i Barva. Sonen Morris, 10, har rätt till skolskjuts de två milen till träningsskolan i Ärsta men får inte använda den.
I slutet av sommaren berättade tidningen om familjen och deras svårigheter att få vardagen att gå ihop.
– Vi är i samma situation som då fast lite fattigare och tröttare, konstaterar Johanna Iggsten, Morris mamma.
Sonen Morris har svår intellektuell funktionsnedsättning och autism.
Han har rätt till skolskjuts fram och tillbaka till skolan som ligger två mil bort. Men sedan regionen meddelat att den speciella bilbälteslösning Morris haft inte längre får användas, måste i stället en ledsagare följa med i taxin enligt beslutet från kommunens stadsbyggnadsförvaltning som ansvarar för skolskjutsen.
Men någon ledsagare har familjen inte rätt till.
– Vi har fått avslag på vår ansökan eftersom ledsagarservice bara får användas till och från fritidsaktiviteter.
I stället är det pappa Daniel som oftast kör sonen fram och tillbaka mellan hemmet och träningsskolan i Ärsta. Eftersom han arbetar hemifrån blir det åtta mil per dag.
– Det tar mycket tid och vi har fullt upp ändå, säger Johanna Iggsten.
Tid tar det också att försöka få klarhet i hur läget ska lösas framöver.
– Det är en väldigt märklig situation. Självklart är vi för att det ska vara säkert i trafiken. Men att utesluta en grupp barn med funktionsnedsättningar från att få använda sig av skolskjuts är inte rimligt. Det går att likställa med att förbjuda personer i rullstol att använda färdtjänst och det skulle ju vara helt absurt.