Det är 34 grader i vattnet hos Hydrotrim i Eskilstuna. Mitt i bassängen har fyra bebisar och lika många föräldrar samlats i en ring tillsammans med kursledaren Tanja Yli-Rajala. Det är tisdag och dags för babysim.
En liten plastgroda skickas runt mellan barnen samtidigt som det sjungs en namnsång för att hälsa alla välkomna. Här finns Moa, Isabelle, Algot och Filip. Trots att de endast är omkring sju månader gamla är de ganska erfarna, men så har de ju också varit babysimmare i mer än hälften av sina liv.
– Vi har som gräns att barnet ska vara minst tre månader, gärna lite äldre, innan de får börja. Då har de hunnit bli mer medvetna och lär sig fortare, säger Tanja Yli-Rajala.
Sången om Kalle Kamel tar vid och barnen är med på noterna. Det plaskas, bubblas och skrattas. Snart har den sista av kamelens pucklar räknats ner.
– I dag ska jag bjuda på lite nyheter, säger Tanja Yli-Rajala.
Hon greppar tag i en docka som ligger på bassängkanten för att använda som exempel i de nya övningarna.
När babysimmet kom till Sverige på 1970-talet var det mest en fråga om samvaro, utan några tankar på utbildning. Så är det inte i dag. Nu handlar det ofta om strukturerad inlärning.
– Den här gruppen går den första fortsättningskursen. De har gått nybörjarkursen som är tio gånger och är nu här för fjärde gången på fortsättningskursen, säger Tanja Yli-Rajala.
Vid varje av bassängens fyra sidor har olika övningar placerats ut. Vid den ena kortsidan ska barnen sitta på kanten för att sedan, med ett enkelt handgrepp, snurras upp på förälderns rygg. Sedan väntar flytövningar, dyk mot kant och hopp från kant.
– Allting vi övar på i början utvecklar vi vidare senare i kursen. Som till exempel att barnen ska hänga på förälderns rygg ska sedan leda till att barnet kan hålla i sig själva och simma med föräldern. Målet är att barnet och föräldern ska kunna dyka tillsammans.
Men det gäller enligt Tanja Yli-Rajala att ta det lugnt och försiktigt. Vid de första kurstillfällena får barnen bekanta sig med vattnet och miljön som är helt ny för barnen.
– Vi går väldigt försiktigt framåt.
Det finns nämligen olika aspekter med babysim. Det kan ses som en mysig stund där förälder och barn är nära varandra, på samma nivå i vattnet. En annan del är säkerhet.
– Allt vi gör kretsar kring säkerhet: Att barnen ska känna sig säkra i vatten men också att de ska få respekt för att vatten är farligt, säger Tanja Yli-Rajala.
På babysimmet blir det tydligt genom att barnen får lära sig att hålla i kanter och hoppa i vattnet för att sedan återvända till kanten.
– Även flytövningarna fokuserar på detta. Barnen får lära sig att hämta kraft för att ta sig runt på rygg om de hamnar i vattnet. Babysim är en bra livförsäkring för barnen, säger Tanja Yli-Rajala.
Detta är även något som tas upp i boken "Nya Babysimboken" skriven av läkaren Ludmilla Rosengren:
"Om barnet börjar simma tidigt och det i undervisningen ingår de viktiga momenten att kunna livrädda sig självt, kommer barnet att klara en situation när det ofrivilligt hamnar i vattnet vid 18 till 24 månaders ålder. Att börja simma tidigt är alltså livräddande".
Vänder vi oss till drunkningsstatistiken som Svenska livräddningssällskapet sammanställt syns en tydlig minskning av antalet drunkningsolyckor bland barn i åldrarna 0 till 19 år. Från att ha legat på 33 fall på 1970-talet är siffrorna nu nere i sju under 2013. I tre av dessa var barn mellan 0 och 4 år inblandade.
Och som en av faktorerna bakom statistiken nämns ökad simkunnighet. Men det görs inga kopplingar till babysim.
Vad som däremot står klart är de rent fysiska fördelarna med babysim. En studie från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet visar bebisar som deltagit i babysim har bättre balans och är bättre på att sträcka sig efter och greppa saker.
– Vattnet ger stöd för hela kroppen men ger också motstånd. Barnen märker snabbt att de måste röra på armar och ben för att ta sig framåt. Vi märker att barn utvecklas fortare i vatten, säger Tanja Yli-Rajala.
Kritiken då? Är babysim bara trevligt och livräddande? Svaret på den frågan blir nja. I Belgien avråder den belgiska motsvarigheten till vår Socialstyrelse från babysim. 2012 gick de ut med nya riktlinjer i frågan. De slår fast att de inte ser några riktiga fördelar för barn att vistas i simbassänger innan de nått tre-fyra års ålder. De ser också det som riskfyllt för barnens luftvägar då det i klorrenade pooler som inte hålls rena kan bildas i skadlig gas, trikloramin. Det finns studier som visar på ett samband mellan gasen och utveckling av astma.
Här i Sverige finns inga sådana riktlinjer och Socialstyrelsen bedömer att det inte behövs några speciella anmälningskrav för babysimverksamhet. I "Nya Babysimboken" råds dock föräldrar att undvika bassänger som luktar starkt av klor – ett tecken på att bassängen är smutsig.
I bassängen på Hydrotrim har lilla Isabelle fattat tycke för en lila plastsäl och greppar glatt efter den. När hennes mamma ställer den på kanten dyker Isabell efter.
– Jag gick i babysim med min son och han har blivit ett riktigt vattendjur, vi får se om Isabelle blir likadan, säger Emmie Anderlund, Isabelles mamma.
Hon ser babysimmet som något naturligt, barnet har ju legat i vatten i mammans mage.
– Sedan känns det viktigt att barnet inte är rädd för vatten och får lära sig vad det handlar om. Just det här med att simma in till kanten ska vara det första de tänker på om de hamnar i vatten, det känns viktigt att de lär sig.
Det har nu snart gått en halvtimme och babysimmet börjar närma sig sitt slut. 30 minuter är precis lagom för att barnen ska orka med. Den lilla gruppen med föräldrar och barn samlas återigen i en ring i bassängen. De sjunger:
"En liten båt blir ofta våt om magen när det stänker. En liten båt blir ofta våt om magen när det stänker. Jag undrar vad den tänker?"