– Jag behöver stilla min nyfikenhet, fotografier är inte samma sak.
Om sitt frivilligt påtagna humanitära uppdrag säger han bara blygsamt:
– Jag kan naturligtvis inte göra allt men det känns gott även med en liten humanitär insats, berättar Eskilstunatandläkaren.
Yrkeskunnandet hos afrikanerna är det sällan något fel på. Bristen gäller i första hand instrument. På den punkten är alla bidrag tacksamma, det som inte längre är tip-top här hemma tar Michael emot med öppen famn för att vidarebefordra. Årets insamling pågår för fullt och lagret i hans praktik på Strandgatan fylls hela tiden på även om det går lite trögt. Responsen på hans aktiva ”tiggande” är sisådär.
Siktar på 46 kilo
God assistans har tack vare kontakter emellertid inkommit från Jönköpings lasarett, fyra småländska kartonger ska utgöra grunden i gåvan. Sedan hoppas han på starkt bistånd även från Folktandvården i Eskilstuna.
Läs hela artikeln i tisdagens papperstidning