Eskilstuna-Kuriren grundades år 1890. När tidningen fyllde 30 år hände något som kom att bli en verklig milstolpe.
Då tillträdde den 33-årige Johannes Anton Selander som chefredaktör, ett en befattning som han skulle komma att inneha till 1963, året innan han dog.
J. A .som han kallades, har bland annat gått till historien som en rakryggad publicist under andra världskriget, som stod upp mot Adolf Hitler och nazismen i en tid då det offentliga Sverige agerade mycket undfallande mot det "tredje riket" på andra sidan Östersjön.
Berättelsen om J A Selander är både dramatisk och värd att dra lärdom av. Han blev bland annat åtalad (och friad av juryn i tryckfrihetsmålet) för att ha förolämpat Adolf Hitler och fick sedan uppleva hur tre utgåvor av Eskilstuna-Kuriren konfiskerades av den svenska statsmakten innan de nådde läsarna. Ändå är han och hans gärning inte särskilt känd.
I samband med att Eskilstuna-Kuriren fyller 125 år vill tidningen berätta Selanders historia på ett på ett nytt och mer slagkraftigt sätt. Man satte den undersökande journalisten Mathias Ståhle på jobbet.
– När jag började jobba på tidningen för en 15-16 år sedan visste jag att J. A. Selander varit "ungefär som Torgny Segerstedt", berättar Mathias Ståhle.
Ingen som arbetade på tidningen kunde riktigt berätta, och Selander tycktes främst existera i form av en bronsbyst i hörnet och den cylinderhatt Selander hade fått av revykungen Karl Gerhard som förvarades i ett monterskåp i styrelserummet.
Sedan dess har J. A. Selanders minne putsats av och hans gärning lyfts fram både i Eskilstuna-Kuriren och i Eskilstuna. Och på lördag presenteras Mathias Ståhles nyskrivna kapitel i Selanders historia. Dels i form av ett reportage i Kurirens alla publiceringskanaler, och dels i form av en föreläsning på Royalbiografen där Eskilstuna-Kuriren har jubileumsfest.
Ståhle lovar inte några nya sensationella fakta om Selander, och inte några smaskiga detaljer ur hans privatliv. Källmaterialet är huvudsakligen det som finns att läsa i tidningsläggen.
– Han förde ingen dagbok. Det jag har gjort är att helt enkelt berätta allt från A till B.
– Om man berättar det som en historia så blir hans gärning begriplig och betydelsefull, ett arv som är viktigt än i dag, säger Mathias Ståhle.
Som journalist hade J. A. Selander en fantastisk analytisk förmåga, säger Ståhle.
– Han kunde se runt hörn och få rätt. Det var många saker som Selander förutsade som slog in.
Dessutom var han före sin tid. Ett av Eskilstuna-Kurirens viktigaste nyhetsavslöjanden under andra världskriget handlade om hur Gestapo torterade motståndsmän i Norge. Man hade en tung dokumentation i form av ögonvittnesskildringar och noggrant granskade källor.
– Det var ett av de första grävjobben i svensk presshistoria. Det var bra! säger Mathias Ståhle.
Dessvärre gjorde just det reportaget att Eskilstuna-Kuriren konfiskerades, men Selander hade räknat med den risken och såg till att nyheten kom ut ändå genom att helt enkelt släppa den till andra tidningar.
Indragningarna och konflikterna med staten gjorde att Selander också efter kriget fortsatte att arbeta för att trygga Eskilstuna-Kurirens utgivning.
Det ledde bland annat till att han byggde upp en egen distributionskedja och köpte upp alla aktier i Eskilstuna-Kuriren och la ägandet i en stiftelse.
– Karlen hade ett sjukligt stort kontrollbehov, säger Mathias Ståhle lite vanvördigt.
– Men tack vare Selanders kontrollbehov har Eskilstuna-Kuriren kunnat stå emot strömmen när det gäller till exempel besparingar, säger han.