Att det ska byggas ett nytt badhus bestämde kommunfullmäktige redan i augusti. Nu handlar det om fördelningen av det ekonomiska ansvaret för olika delar i den fortsatta processen.
För det är många parter inblandade. Kommunfastigheter AB har politikernas uppdrag att projektera bygget av badhuset, som sedan ska drivas av Eskilstuna Bad AB. Moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag ska garantera att Bad AB har det kapital som behövs för driften.
— Det är för tidigt att skriva avtal, men vi behöver en överenskommelse för att parterna ska ha samsyn i den fortsatta processen, säger badbolagets nytillträdde vd Torbjörn Bergvall.
Någon politisk samsyn lär det inte bli när överenskommelsen ska klubbas nu på torsdag, först i ett extrainsatt kommunstyrelsemöte och därefter i kommunfullmäktige. Den borgerliga oppositionen, som hela tiden protesterat mot mångmiljonprojektet, filar på en protest.
— I grund och botten visar det här att hela hanteringen av badhuset har gått fel, säger oppositionsrådet Jari Puustinen (M).
— Kommunfullmäktige skulle naturligtvis ha haft alla siffror på bordet redan i augusti, när bygget godkändes, och inte två månader senare.
Lika kritisk är han till att den politiska styrgruppen för bad- och arenabyggena inte har informerats.
— Varför tillsätter man en styrgrupp som sedan inte får någon information i de frågor som ska diskuteras? undrar han.
Men den kritiken tillbakavisas av kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
— Frågan har visserligen inte varit uppe i styrgruppen, men väl i kommunstyrelsen, som är överordnad styrgruppen och där det finns en bredare representation av partier. Det anser jag viktigare när det handlar om så mycket pengar och är en så viktig fråga för Eskilstunaborna.
Kostnaden för badhusbygget har ökat under processens gång. Den preliminära budgeten låg på 227 miljoner, när bygget godkändes av fullmäktige i augusti hade kostnaden alltså ökat till 340 miljoner.
Jari Puustinen utesluter inte att badhuset kan komma att kosta skattebetalarna ännu mer.
— Rent generellt verkar man ha gjort det klassiska misstaget att räkna för högt på intäkterna och för lågt på kostnaderna. Jag är smått chockad av alla osäkerhetsfaktorer.
Också i överenskommelsen om ekonomiska principer talas om osäkerhetsfaktorer, men då gäller det tvärtom faktorer som kan minska kommunens kostnader. En av dem är möjligheten att sälja namnrättigheten, till exempel till ett företag eller en organisation.
Här ska emellertid inte kommunen räkna med några stora inkomster, det visar exempel från grannkommunerna. I Katrineholm betalar byggbolaget Bygg och interiör 60 000 kronor om året för att ishockeyhallen där ska heta Woodyhallen, medan GB-hallen i Flen kostar Glacebolaget 50 000 om året.