Så här såg skorstenen ut före och efter rivningen i oktober 2020.
De juridiska turerna har varit många sedan den q-märkta fabriksskorstenen revs i oktober 2020. Ett år senare stod det klart att bostadsrättsföreningen fick avslag på den ansökan om rivningslov man skickade in i efterhand, detta sedan Mark- och miljööverdomstolen meddelat att man inte ger prövningstillstånd.
Under torsdagen tog fallet ny fart då en enig stadsbyggnadsnämnd beslutade om ett föreläggande som innebär att bostadsrättsföreningen måste återuppföra den rivna skorstenen till dess ursprungliga volym och utseende. Föreningen har nio månader på sig att färdigställa skorstenen från det att beslutet vinner laga kraft. Om det inte sker måste föreningen betala ett löpande vite på 50 000 kronor i månaden till dess att skorstenen står på plats.
I oktober 2020 lät fastighetsägaren Brf Tunafors riva den q-märkta skorstenen. Det nödvändiga rivningslovet ansökte man om i efterhand. Nu har stadsbyggnadsnämnden beslutat att föreningen måste bygga upp skorstenen igen.
Tidningen har varit i kontakt med föreningens ordförande Stefan Larsson som meddelar att styrelsen avvaktar med kommentarer och besked om huruvida man tänker överklaga beslutet. Att de motsätter sig beslutet står dock klart. Det framgår av det yttrande föreningen ställt till nämnden. Ett skäl är kostnaderna.
Förutom att själva rivningen belastade föreningens ekonomi med 400 000 kronor visar beräkningar att det kan kosta upp till två miljoner kronor att bygga upp skorstenen igen.
– Att lämpa det i knät på en bostadsrättsförening känns lite surt, sa Stefan Larsson till tidningen i ett tidigare skede av processen.
I föreläggandet finns detaljerade beskrivningar av hur skorstenen ska byggas upp och med vilket material. Till murverket ska tegelstenar som eventuellt finns bevarade från den gamla skorsten i första hand användas. Nya stenar ska se likadana ut som de gamla, det vill säga röda och kilformade. Murfogar och förstärkningsband i järn ska utformas likt de ursprungliga och toppen av skorstenen ska täckas av en så kallad krönkrans av rostfri plåt.
Materialet från den gamla skorstenen har kasserats och kan inte användas vid återuppbyggnaden.
Föreningen menar att även en ny skorsten lär förfalla eftersom den inte kommer användas och värmas upp. Dessutom finns inget av det tidigare materialet bevarat. De ifrågasätter därför om en skorsten som byggs upp med helt nytt material har ett kultur- och industrihistoriskt värde överhuvudtaget.
Men den uppfattningen delas inte av stadsbyggnadsnämnden. Att skorstenen byggs upp som den ursprungliga bedöms vara av stor vikt för det allmänna intresset och för bevarandet av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön.
– Beslutet grundar sig i detaljplanen från 2013 som tydligt anger att hela området är skyddat från rivning, säger nämndens ordförande Sarita Hotti (S).
Föreningen har hela tiden hävdat att de var tvungna att riva skorstenen på grund av akut rasrisk. Var inte det en rimlig åtgärd?
– Det hade varit bättre om de sökt rivningslov först. Då hade vi kunnat säkerställa om det verkligen förhöll sig så, att alla andra alternativ var uttömda. Nu blev det inte ens prövat om den verkligen kunde rasa.
Tunafors fabriker som det såg ut strax före skorstenen revs i oktober 2020. Stadsbyggnadsnämndens ordförande Sarita Hotti (S) på den infällda bilden.
De ifrågasätter också hur skorstenen kunde q-märkas utan att någon teknisk undersökning först gjordes om huruvida det var möjligt att bevara den. Hur ser du på det?
– En q-märkning kan göras trots att fastigheten i fråga är i dåligt skick och det är fastighetsägarens ansvar att underhålla byggnaderna.
Är inte nio månader för kort tid för att hinna projektera och bygga upp skorstenen?
– Nej, enligt förvaltningens bedömning är det absolut rimligt, säger Sarita Hotti.