Kommunfastigheter AB:s styrelse har gjort en radikal förändring i bolagets uthyrningspolicy. Från och med den 1 januari 2020 måste den som vill hyra en lägenhet i något av de tre utpekade områdena ha egen lön och en anställning som sträcker sig minst sex månader framåt, pension eller beviljat studielån från CSN.
Arbetslösa som hankar sig fram på a-kassa och personer med försörjningsstöd får försöka hitta boende i något annat bostadsområde, eller hos privata hyresvärdar.
Vänsterpartisten Carin Kuutman är ledamot i Kommunfastigheters bolagsstyrelse.
Hon ser den nya policyn som en högervridning av kommunens bostadspolitik och kallar kraven för diskriminerande.
– Inkomstkrav är inte någon lösning för att bryta segregation. Det är en önskedröm men i verkligheten krävs det andra åtgärder. Även fattiga människor med låga inkomster, till exempel a-kassa, försörjningsstöd, föräldrapenning och sjukpension behöver ha någonstans att bo.
Carin Kuutman tror att beslutet kan få flera oönskade konsekvenser.
– För bolagets del kan det allvarligt försämra anseendet och i värsta fall öka den dolda andrahandsuthyrningen. Man ska inte göra skillnad på folk och folk utifrån inkomst, säger hon.
Den tuffare hållningen är inget som bolaget hittat på självt utan bygger på den politiska majoritetens (S, M och C) nya ägardirektiv.
Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) säger att de tre bostadsområdena är de med högst andel försörjningsbidragstagare, och att det primära syftet är att bryta bostadssegregationen.
– Det kan röra sig om 60-70 procent i vissa stadsdelar som inte kan leva på sin egen ekonomi. Vi är på väg in i en situation där vi får en homogenitet utifrån att man i väldigt hög omfattning lever på bland annat försörjningsstöd och inte är självbärande, säger han.
Handlar det om att få människor, oftast utlandsfödda, utan egen försörjning att inte söka sig till Eskilstuna?– Vi har inte varit så specifika men i huvudsak är det den gruppen som berörs, det ska jag inte förneka. Vi har under några år haft en inflyttning och en koncentration som lett till trångboddhet och en svart marknad med hyreskontrakt. Folk i utsatta positioner har skrivits på adresser för att få etableringsersättning och annat. Det här är ett sätt att försöka stoppa en sån samhällsutveckling, säger han.
Några beräkningar på hur många som kan komma att beröras av bostadsbolagets tuffare policy finns inte.
– Men det vi vet är att antalet människor som på eget bevåg bosatt sig i Eskilstuna i enlighet med EBO-systemet, (lagen om eget boende) uppgått till cirka 800-1000 personer per år sedan 2015. De kommer under radarn, vi ser de oftast inte förrän de vänder sig till kommunen och vill ha försörjningsstöd. Vi måste ha en mer balanserad inflyttning där fler flyttar hit för att jobba från dag ett, eller studera, säger Jimmy Jansson, som inte utesluter att de privata fastighetsägarna följer kommunens exempel.
Han medger att inkomstkravets konsekvenser är svåra att överblicka.
– Jag tror att vi som samhälle måste våga tuffa till oss lite utifrån hur situationen ser ut. Det kanske inte alltid blir rätt, människor kanske hamnar i kläm och deras frihet kan minska, men alternativet att inte göra något alls finns inte. Eskilstuna är en arbetarstad och grunden i vår välfärdsmodell är att människor ska stå på egna ben, säger han.
Den ändrade uthyrningspolicyn påverkar inte dem som bor i Lagersberg, Fröslunda eller Brunnsbacken i dag.