Nils Larsson har sina bin i Björsund, Arne Holmberg i Vallby. Inger Kullbergs och Bengt Ståhls kupor har vacker Mälarutsikt. De konstaterar att biodlingen ger den naturintresserade en fin möjlighet att följa naturens utveckling på nära håll. "Men nu finns kollegor i landet som sitter på 800 kilo honung de inte blir av med."
Svensk biodling är i kris. Seriösa biodlare konkurreras ut av massimporterad honung som ibland inte ens är äkta honung utan en blandning, men som marknadsförs som honung och säljs billigt.
Inger Kullberg i Sundbyholm är ordförande för Eskilstuna Biodlareförenings runt 125 medlemmar. Tillsammans med sambon Bengt Ståhl och övriga styrelsen förbereder hon nu ett inspel till Sveriges Biodlares riksförbund. För att få till en nationell protest mot vad som är på väg att ske på honungsmarknaden.
– För oss normala biodlare har det sedan urminnes tider fungerat så att vi både säljer till kunder och till en grossist. Alla har vi inte möjlighet att sälja burkar i mängder. Då har det fungerat bra med att vi levererat grovsilad honung till Svensk Honungsförädling, som sedan behandlat, förpackat och sålt vidare i burkar med etiketten "Svensk honung".
– Men nu säger företaget "nej tack, vi köper inte upp av er längre, vi har redan honung så det räcker." Och går du in i butikerna och tittar på hyllorna är de flesta förpackningarna – även de från Svensk Honungsförädling – märkta som blandningar av EU-honung och icke EU-honung, eller enbart icke EU. Inte mycket svensk honung däri alltså.
Och det här är problemet, förklarar Inger Kullberg och kollegorna; Sverige importerar mängder av honung varje år, trots att det finns gott om svenska producenter.
– Man räknar med att det årligen konsumeras 7 000–9 000 ton honung i Sverige. Mellan 3 000 och 4 000 ton av dessa produceras av svenska bin. Vi importerar massor, ofta från Kina, med risk för att vi inte vet vad vi får.
Nils Larsson har gård i Björsund, Arne Holmberg i Vallby. Båda har de hållit på med sin hobby sedan början av 80-talet, och konstaterar att biodlingen ger den naturintresserade en fin möjlighet att följa naturens utveckling på nära håll.
– Men nu finns kollegor i landet som sitter på 800 kilo honung. Lyckas man inte sälja sina burkar blir de stående, och så kommer en ny säsong ...
Svensk honung blir stående i allt större mängd hos biodlarna. "För honungen är det ingen fara, får burkarna stå torrt, svalt och mörkt håller den sig länge. Men det kommer ju en ny säsong, och ännu en..."
Det surrar härligt runt kuporna i vårsolen, när de första bina tar sig ut på en kortare flygtur. Honungsbin i Sverige klarar sig inte på egen hand, utan de behöver hjälp av biodlaren för att överleva. Honungsbina övervintrar i bikupan tillsammans med hela bisamhället.
Åtminstone tre av medlemmarna i lokalföreningen har meddelat att de nu tvingas lägga ner produktionen. Själva drar Nils Larsson och Arne Holmberg ned på honungstillverkningen i år.
– Alla människor bor inte så att de kan handla honung direkt av en lokal odlare. Men att välja svenskt i affären är huvudsaken.
– Det är ju en process vi gått igenom i 20 år nu med andra livsmedel. Det här är minst lika viktigt. I Sverige har vi hårdare regelverk runt bland annat bekämpningsmedel, jobbar aktivt för klimatet, djuren och naturen. Det kostar lite, så är det, men vill vi inte ha det så?
Bland konsumenterna i butikerna har valet av honung nu mer och mer blivit en fråga om konsistens vid sidan om priset.
– Många vill ha flytande honung i plastflaska, den ska vara lätt att hälla. Men den svenska honungens sammansättning av olika pollensorter gör att förhållandet fruktos-glukos gör den hårdare. Om man inte värmer den.
Handlarnas hyllor fylls allt mer av flytande honung i plastflaska. Innehållet varierar till stor del mellan EU- och icke EU-honung.
– När vi pratar med handlarna om problemet och ber dem prioritera den svenska honungen svarar de att "folk vill ha billigare honung". Vi ska inte påstå att all importerad honung är dålig, men honungsfusket är stort i världen och många gör en oerhört förtjänst på importen. Många gånger handlar det inte om honung över huvud taget, utan om någon form av sockerblandning tillverkad på industriell väg. Kina säljer stora volymer av sådan blandning till Europa för en dollar kilot. Själva importerar de i stället honung från Baltikum.
Danmark har importerat honung längre än Sverige, med följden att de inhemska biodlarna blir allt färre och de pollinerande honungsbina är på väg att försvinna. Eskilstunakollegorna fruktar att det snart ser likadant ut i Sverige.
– Våra bin är viktiga för naturen och miljön, för livsmedelsförsörjningen och den biologiska mångfalden, och de kan inte ersättas, säger de och hävdar att de rapsfält som kantas av bikupor ger upp till tio procent mer skörd.
– När nu klimatförändringarna hotar våra vilda pollinatörer är det jätteviktigt att vi behåller våra bisamhällen. Vi är uppriktigt oroliga. Den här utvecklingen gör förlorare av såväl konsumenterna som biodlarna och naturen.
Honung med Sveriges Biodlares riksförbunds etikett är garanterat svensk. Du kan även titta efter etiketter på burken där biodlaren själv har angivit namn och telefonnummer.