Birgitta kommer från Eskilstuna men är utflyttad sedan ett par år tillbaka. I hemstaden finns en familjegrav som hon står som gravrättsinnehavare på.
I fredags vid 17-tiden ringde plötsligt hennes telefon.
– Min son vrålade hysteriskt och undrade vad som hade hänt. Han trodde att jag var död, säger Birgitta.
Sonen hade fått hem ett brev från Svenska kyrkan och pastoratet i Eskilstuna där det stod ”Dödsbo efter Birgitta” med hennes personnummer och en blankett om att sonen skulle bli ny gravrättsinnehavare av familjegraven.
Vad tänker du om det som hände?
– Jag blev chockad. Det är inte klokt, helt förfärligt! Jag blev förbannad, så här får det bara inte gå till.
På måndagen ringde Birgitta upp pastoratet och fick prata med en ansvarig chef som blev förtvivlad.
– Hon bad om ursäkt och skyllde på ett datorfel. Sen fick jag en blomsterkvast som plåster på såren. Jag är ju inte död, jag är återuppstånden, säger hon.
Hur Birgitta nu ska gå vidare med ärendet vet hon i dagsläget inte, men tankarna finns på att anmäla Svenska kyrkan för felet som inträffade.
Det var Theres Asp, chef för begravningsverksamheten på Svenska kyrkan i Eskilstuna, som blev uppringd av Birgitta.
Hon förklarar det inträffade så här:
– Bakgrunden är att familjegraven i Eskilstuna var vanvårdad. Vi hade tidigare i höstas försökt komma i kontakt med Birgitta om detta via post, men vårt rekommenderade brev kom i retur. Då ville vi på något annat sätt se till så att graven blev omhändertagen, så vi kontaktade nästa person i turordningen vilket var hennes äldsta son, säger Theres Asp.
I samband med att blanketten om ny gravrättsinnehavare skickades ut, hade systemet felaktigt fyllt i att den tidigare innehavaren, Birgitta, hade dött.
– Det var ren välvilja att vi ville informera familjen, men tyvärr föll det inte väl ut. Sen var det såklart en miss från vår sida att inte upptäcka det här och vi beklagar det innerligt. Det får inte hända, säger Theres Asp.
Hur ovanligt är det här felet?
– Det har aldrig hänt hos oss förut. Vi har inte gjort på det här sättet tidigare heller, vi har ett nytt administrativt system som gick skarpt första gången i december. Vi tar vårt arbete på stort allvar och ser alltid över våra rutiner så att det inte får hända igen, säger hon och fortsätter:
– Det är viktigt att människor har förtroende för oss. Det handlar om känsliga uppgifter och jag förstår att det måste vara fruktansvärt för henne. Det känslorna hon har känt går inte att få ogjort.
Vad har ni vidtagit för åtgärder efter det som hände?
– Vi kontaktade direkt systemleverantören och frågade om det gick att spärra funktionen så att systemet inte kan skriva ett dödsbo på levande människor. Vi fick höra att det inte gick att åtgärda. Därför kommer vi inte att göra på det här sättet igen för att kontakta en ny gravrättsinnehavare.
Vad kommer ni att göra istället?
– Vi går tillbaka till det gamla sättet, det vill säga att sätta upp en fysisk, grön skylt på kyrkogården vid gravplatsen. Där informerar vi om att vi önskar komma i kontakt med gravrättsinnehavaren. Om vi inte får kontakt inom två år, och graven fortsätter att vara vanvårdad, tar vi tillbaka gravrätten. Det är gravrättsinnehavarens ansvar att se till så att gravplatsen tas omhand.