Tidigare har många levt i föreställningen att det är främst småföretag som drabbas av bluffakturor och tvingas ta strid för att slippa betala för saker de aldrig har beställt. Nu visar en rapport från Samverkansgruppen mot fakturabedrägerier att även kommuner, landsting, myndigheter och storföretag tillhör de drabbade.
Enligt rapporten där insättningar på tre blufföretags konton synades kom var fjärde inbetalning från en kommun eller annan myndighet.
Anders Olofsson är kommissarie på Nationellt bedrägericentrum, polisens verktyg för att förebygga bedrägerier.
– Det är småföretagen som gör polisanmälningar. För många kommuner är de här fakturorna en droppe i havet. Många gånger betalar de i stället för att bråka, säger han.
I Eskilstuna hanteras runt 200 000 fakturor varje år av en organisation som har 8 500 anställda. I samband med en granskning för ett par år sedan uppdagades det att kommunen under ett år betalat fem bluffakturor. Det sammanlagda beloppet understeg 100 000 kronor.
För två år sedan, 2013, bestämde sig kommunen för att skärpa fakturahanteringen. Sedan dess synas varje faktura av två personer för att kontrollera att varan eller tjänsten som har beställts verkligen har leverats.
Skulle en bluffaktura trots kontroll få grönt ljus finns ytterligare en säkerhetsmekanism inbyggd i systemet. Innan betalningen skickas till leverantören kontrolleras företaget mot organisationen Svensk handels varningslista, en förteckning med långt över 100 suspekta bolag. Finns mottagaren med på listan betalas inte pengarna ut.
– Det här systemet ger oss en trygghet, säger Tommy Malm, ekonomidirektör på Eskilstuna kommun.
Han får medhåll av kollegan Christian Berg, ekonom på redovisningsavdelningen. Berg menar att antalet bluffakturor minskat sedan kontrollerna skärptes.
– Andra kommuner har det nog värre. Vi är inte så utsatta längre. Bedragarna har nog lärt sig att de inte får några pengar härifrån, säger han.