Tryggheten i bostadsomrÄden ska stÀrkas. DÀrför har regeringen infört en ny lag som gör det enklare att vrÀka hyresgÀster. FrÄn och med den 1 juli fÄr fastighetsÀgare utökade möjligheter att sÀga upp hyresgÀster som begÄr brott, men Àven familjer och anhöriga som inte sjÀlva Àr kriminellt involverade. Det kan handla om brott som begÄtts pÄ lÀngre avstÄnd frÄn boendet, samt om det finns risk för hÀmndaktioner mot lÀgenheten, fastigheten eller dess omgivning.
Men lagen har mött kritik. NÀr reportrarna besökte nÄgra av de omrÄden som polisen klassar som sÀrskilt utsatta, kom det som en chock för de boende.
Huda Hussein, 29 Är, Àr statsvetare och bor i Fröslunda. Hon förstÄr ambitionen att trygga bostadsmiljöerna men tror inte att det kommer motverka kriminaliteten lÄngsiktigt.
â Jag förstĂ„r att det menas vĂ€l, men det kĂ€nns som att lagen kommer kosta samhĂ€llet mer dĂ„ hela familjer pĂ„verkas. Jag tror inte att vi har resurser för konsekvenserna, sĂ€ger Huda Hussein.
En 24-Ärig man, som vill vara anonym, delar Hudas oro. Han lever ett liv utanför kriminaliteten, men har flera vÀnner som Àr inblandade i gÀng. Som Àldst i syskonskaran försöker han hÄlla sina systrar och bröder pÄ rÀtt vÀg. Han tror att den nya lagen kan riskera att oskyldiga familjemedlemmar drabbas.
â Det kommer inte att lösa nĂ„gonting, utan snarare göra saker vĂ€rre. Ingen vill att ens barn eller syskon ska dras in i kriminaliteten, men alla har olika förutsĂ€ttningar för att förhindra det. Jag önskar att politikerna hade kunnat förstĂ„ den verkligheten, sĂ€ger han.
NÀr reportrarna rör sig i omrÄdet möter de flera ungdomar i tonÄren. De berÀttar om den oroliga stÀmningen pÄ kvÀllarna, och förÀldrarna som inte vill att de vistas utomhus sjÀlva.
En av tonÄringarna Àr positiv till den nya lagen.
â Min mamma Ă€r alltid orolig nĂ€r jag Ă€r ute. Det kĂ€nns bra att fler skulle fĂ„ flytta hĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger han.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) sÀger att fastighetsÀgare har en viktig roll i arbetet att skapa tryggare bostadsomrÄden, och att de behöver bÀttre verktyg för att kunna bidra till detta. Men innan lagen trÀdde i kraft var flera partier kritiska. Bland annat Miljöpartiet, som menade att lagförslaget saknade tydliga riktlinjer för hur fastighetsÀgare och hyresvÀrdar skulle agera. Risken skulle kunna bli att lagen tillÀmpas pÄ olika sÀtt, beroende pÄ var man bor och vilken hyresvÀrd man har.
Marcus Kjellin Àr förhandlingsstrateg pÄ HyresgÀstföreningen. Han Àr skeptisk till hur den nya lagen ska tillÀmpas.
â Vi Ă€r naturligtvis angelĂ€gna om att öka tryggheten i bostadsomrĂ„dena och minska gĂ€ngkriminaliteten, men frĂ„gan Ă€r om det hĂ€r Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„. Det finns flera frĂ„getecken kring hur lagen ska tillĂ€mpas i praktiken och vilka konsekvenser den kan fĂ„ för enskilda hyresgĂ€ster och deras familjer, sĂ€ger han.
En av de mest problematiska aspekterna, enligt Marcus Kjellin, Àr att lagen lÀgger ett stort ansvar pÄ hyresgÀsterna, i mÄnga fall förÀldrarna, för vad deras anhöriga eller gÀster gör. Om en minderÄrig i hushÄllet begÄr ett brott kan det leda till att hela familjen vrÀks, Àven om förÀldrarna inte haft nÄgon kÀnnedom om barnets handlingar.
â Ăr det verkligen en socialt acceptabelt lösning att göra en elvaĂ„rings förĂ€ldrar och syskon hemlösa för att en minderĂ„rig familjemedlem, mot bĂ€ttre vetande och kanske inte helt frivilligt, har blivit indragen i brottslighet? Det Ă€r en farhĂ„ga. Kruxet med den hĂ€r lagen Ă€r att den kan drabba oskyldiga, inte bara brottslingen, sĂ€ger han.
En fyrabarnspappa i Lagersberg delar de farhÄgor kring förÀldrarollen som Marcus Kjellin lyfter fram.
â Jag försöker vara en god förebild för mina barn och skapa en trygg miljö för dem. Men det Ă€r inte alltid lĂ€tt, sĂ€ger han.
Mannen beskriver hur droger och pengar har cirkulerat bland ungdomarna i omrÄdet, och att rekryteringar till kriminella nÀtverk kan ske snabbt.
â Min dotter stötte pĂ„ en kille som erbjöd henne pengar för att jobba för honom. Det Ă€r svĂ„rt att skydda sina barn frĂ„n sĂ„dana situationer, berĂ€ttar han och fortsĂ€tter:
â Men att hela familjen kan bli vrĂ€kt, för att en person begĂ„r ett brott â det kĂ€nns inte rĂ€tt. Det Ă€r orĂ€ttvist mot de barn och familjer som försöker leva ett hederligt liv, sĂ€ger fyrabarnspappan.
Marcus Kjellin pÄ HyresgÀstföreningen menar ocksÄ att vrÀkningshistoriken kan pÄverka familjer som försöker hitta nya boenden. Om en familj blivit vrÀkt en gÄng, kan det leda till svÄrigheter och i vÀrsta fall avslag frÄn andra hyresvÀrdar och fastighetsÀgare.
Kritiken mot den nya lagen kommer inte bara frĂ„n boende och HyresgĂ€stföreningen â Ă€ven inom polisen vĂ€cker lagen frĂ„gor kring dess tillĂ€mpning.
Per Bergström Àr polis. Han pÄpekar att det kan uppstÄ problem med informationsutbytet mellan polisen och hyresvÀrdar. Polisen kan inte lÀmna ut uppgifter om personer som Àr involverade i kriminalitet sÄsom narkotikaförsÀljning eller vapenhantering, vilket kan göra det svÄrt för hyresvÀrdar att motivera vrÀkningar som baseras pÄ brott kopplade till gÀngkriminalitet.
â Det Ă€r först nĂ€r en dom har fallit som det blir en offentlig handling. Det Ă€r egentligen inte förrĂ€n dĂ„ som hyresvĂ€rdarna kan ta del av informationen. Men dĂ„ blir det svĂ„rt att arbeta förebyggande eftersom den processen kan ta vĂ€ldigt lĂ„ng tid, sĂ€ger Per Bergström.
En annan aspekt att lyfta Àr risken för hÀmndÄtgÀrder, enligt Per Bergström.
â En mĂ€rkbar trend Ă€r att hĂ€mndaktioner ofta riktas mot anhöriga som inte sjĂ€lva Ă€r inblandade i gĂ€ngkriminalitet, utan befinner sig lĂ€ngre bak i kedjan. Vi ser Ă€ven att konflikter sprider sig över bĂ„de stads- och landsgrĂ€nser, sĂ€ger Per Bergström.
Jonas Sjöström, som arbetar med förebyggande vrÀkningsÄtgÀrder pÄ kommunen, sÀger att hans organisation Ànnu inte stött pÄ vrÀkningar kopplade till den nya lagen. Men han medger att den kan leda till fler vrÀkningar som berör deras arbete.
â Redan innan lagen trĂ€dde i kraft hade vi pĂ„börjat arbetet med att effektivisera vĂ„ra processer för att kunna erbjuda stöd till fler som riskerar vrĂ€kning. Vi har sĂ€rskilt fokuserat pĂ„ att hjĂ€lpa personer med ekonomiskt bistĂ„nd att navigera bland myndigheter och andra lösningar, sĂ€ger han.
Trots deras förberedelser Àr det osÀkert om de kommer ha tillrÀckligt med resurser för att hantera en eventuell ökning i antalet Àrenden, sÀger han.
Innan den nya lagen trÀdde i kraft var Eskilstuna Kommunfastigheter, Kfast, positiva till lagförslaget. I lagrÄdsremissen frÄn februari 2024 tycker Kfast att fastighetsÀgare har goda skÀl till att arbeta med frÄgor om trygghet, och att detta bör fÄ genomslag i hyressÀttningen.
NÀr tidningen kontaktar Kfast avböjer de att kommentera pÄ telefon. De ber att fÄ frÄgorna skickade pÄ mejl, och svarar sedan med följande:
âVi har Ă€nnu inte tolkat och börjat tillĂ€mpa den nya lagen. Det jag i nulĂ€get kan ge information om Ă€r hur vi arbetar generellt med uppsĂ€gningar pĂ„ grund av obetalda hyror och misskötsel. Om en hyresgĂ€st Ă€r pĂ„ vĂ€g att förlora sitt hyreskontrakt pĂ„ grund av obetalda hyror eller misskötsel meddelar vi socialtjĂ€nsten och Ă€ven kommunens vrĂ€kningsförebyggande enhet. SocialtjĂ€nsten och den vrĂ€kningsförebyggande enheten pĂ„ kommunen har dĂ„ möjlighet att kontakta hyresgĂ€sten för stöd/hjĂ€lp. Ytterligare en kontakt med socialtjĂ€nsten och den vrĂ€kningsförebyggande enheten sker nĂ€r den faktiska uppsĂ€gningen görs. Kommunen har dĂ„ pĂ„ nytt möjlighet att kontakta hyresgĂ€sten. Det betyder att vi ger tvĂ„ möjligheter till stöd och hjĂ€lp. NĂ€r det gĂ€ller obetalda hyror har vi en bosocial enhet som arbetar med att lĂ€gga upp betalningsplaner för vĂ„ra hyresgĂ€ster om man skulle vara efter med hyranâ, skriver Mirja Cervin, verksamhetschef för kvalitet och social hĂ„llbarhet, i mejlet.
Therese Atterklint Àr boende i Fröslunda och anstÀlld pÄ Engelska skolan i omrÄdet. Hon beskriver en vardag prÀglad av bÄde samhörighet och oro.
â Jag Ă€lskar det hĂ€r omrĂ„det just för att det Ă€r sĂ„ familjĂ€rt. Men samtidigt kan sprĂ„kbarriĂ€rer vara ett hinder. MĂ„nga i omrĂ„det talar varken svenska eller engelska, vilket gör det svĂ„rt för dem att kommunicera med myndigheter, sĂ€ger hon.
Therese Atterklint tror ocksÄ att mÄnga av familjerna inte vÄgar anmÀla hÀndelser till polisen eftersom de Àr rÀdda för att sjÀlva bli utsatta.
â Det kĂ€nns viktigt att bĂ„de stötta och hjĂ€lpa ungdomar och familjer i sĂ„dana situationer. Jag Ă€r osĂ€ker pĂ„ om den hĂ€r lagen kommer att bidra till det, sĂ€ger Therese Atterklint.