"Vi får se hur vad som händer, men jag tror att det kan bli kalabalik", säger Huda Hussein, 29, om den nya lagen.
Tryggheten i bostadsområden ska stärkas. Därför har regeringen infört en ny lag som gör det enklare att vräka hyresgäster. Från och med den 1 juli får fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott, men även familjer och anhöriga som inte själva är kriminellt involverade. Det kan handla om brott som begåtts på längre avstånd från boendet, samt om det finns risk för hämndaktioner mot lägenheten, fastigheten eller dess omgivning.
Men lagen har mött kritik. När reportrarna besökte några av de områden som polisen klassar som särskilt utsatta, kom det som en chock för de boende.
Huda Hussein, 29 år, är statsvetare och bor i Fröslunda. Hon förstår ambitionen att trygga bostadsmiljöerna men tror inte att det kommer motverka kriminaliteten långsiktigt.
– Jag förstår att det menas väl, men det känns som att lagen kommer kosta samhället mer då hela familjer påverkas. Jag tror inte att vi har resurser för konsekvenserna, säger Huda Hussein.
En 24-årig man, som vill vara anonym, delar Hudas oro. Han lever ett liv utanför kriminaliteten, men har flera vänner som är inblandade i gäng. Som äldst i syskonskaran försöker han hålla sina systrar och bröder på rätt väg. Han tror att den nya lagen kan riskera att oskyldiga familjemedlemmar drabbas.
– Det kommer inte att lösa någonting, utan snarare göra saker värre. Ingen vill att ens barn eller syskon ska dras in i kriminaliteten, men alla har olika förutsättningar för att förhindra det. Jag önskar att politikerna hade kunnat förstå den verkligheten, säger han.
När reportrarna rör sig i området möter de flera ungdomar i tonåren. De berättar om den oroliga stämningen på kvällarna, och föräldrarna som inte vill att de vistas utomhus själva.
En av tonåringarna är positiv till den nya lagen.
– Min mamma är alltid orolig när jag är ute. Det känns bra att fler skulle få flytta härifrån, säger han.
En pappa i området berättar hur hans dotter erbjöds pengar för att jobba för en man.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att fastighetsägare har en viktig roll i arbetet att skapa tryggare bostadsområden, och att de behöver bättre verktyg för att kunna bidra till detta. Men innan lagen trädde i kraft var flera partier kritiska. Bland annat Miljöpartiet, som menade att lagförslaget saknade tydliga riktlinjer för hur fastighetsägare och hyresvärdar skulle agera. Risken skulle kunna bli att lagen tillämpas på olika sätt, beroende på var man bor och vilken hyresvärd man har.
Men lagens nya riktlinjer innebär att hyresvärdar nu har större befogenheter att vräka hyresgäster utan att behöva vänta på en fällande dom.
Marcus Kjellin är förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen. Han är skeptisk till hur den nya lagen ska tillämpas.
– Vi är naturligtvis angelägna om att öka tryggheten i bostadsområdena och minska gängkriminaliteten, men frågan är om det här är rätt väg att gå. Det finns flera frågetecken kring hur lagen ska tillämpas i praktiken och vilka konsekvenser den kan få för enskilda hyresgäster och deras familjer, säger han.
Marcus Kjellin är förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen.
En av de mest problematiska aspekterna, enligt Marcus Kjellin, är att lagen lägger ett stort ansvar på hyresgästerna, i många fall föräldrarna, för vad deras anhöriga eller gäster gör. Om en minderårig i hushållet begår ett brott kan det leda till att hela familjen vräks, även om föräldrarna inte haft någon kännedom om barnets handlingar.
– Är det verkligen en socialt acceptabelt lösning att göra en elvaårings föräldrar och syskon hemlösa för att en minderårig familjemedlem, mot bättre vetande och kanske inte helt frivilligt, har blivit indragen i brottslighet? Det är en farhåga. Kruxet med den här lagen är att den kan drabba oskyldiga, inte bara brottslingen, säger han.
En fyrabarnspappa i Lagersberg delar de farhågor kring föräldrarollen som Marcus Kjellin lyfter fram.
– Jag försöker vara en god förebild för mina barn och skapa en trygg miljö för dem. Men det är inte alltid lätt, säger han.
Tidningen har besökt Fröslunda centrum.
Mannen beskriver hur droger och pengar har cirkulerat bland ungdomarna i området, och att rekryteringar till kriminella nätverk kan ske snabbt.
– Min dotter stötte på en kille som erbjöd henne pengar för att jobba för honom. Det är svårt att skydda sina barn från sådana situationer, berättar han och fortsätter:
– Men att hela familjen kan bli vräkt, för att en person begår ett brott – det känns inte rätt. Det är orättvist mot de barn och familjer som försöker leva ett hederligt liv, säger fyrabarnspappan.
Marcus Kjellin på Hyresgästföreningen menar också att vräkningshistoriken kan påverka familjer som försöker hitta nya boenden. Om en familj blivit vräkt en gång, kan det leda till svårigheter och i värsta fall avslag från andra hyresvärdar och fastighetsägare.
Kritiken mot den nya lagen kommer inte bara från boende och Hyresgästföreningen – även inom polisen väcker lagen frågor kring dess tillämpning.
Per Bergström är polis. Han påpekar att det kan uppstå problem med informationsutbytet mellan polisen och hyresvärdar. Polisen kan inte lämna ut uppgifter om personer som är involverade i kriminalitet såsom narkotikaförsäljning eller vapenhantering, vilket kan göra det svårt för hyresvärdar att motivera vräkningar som baseras på brott kopplade till gängkriminalitet.
– Det är först när en dom har fallit som det blir en offentlig handling. Det är egentligen inte förrän då som hyresvärdarna kan ta del av informationen. Men då blir det svårt att arbeta förebyggande eftersom den processen kan ta väldigt lång tid, säger Per Bergström.
En annan aspekt att lyfta är risken för hämndåtgärder, enligt Per Bergström.
– En märkbar trend är att hämndaktioner ofta riktas mot anhöriga som inte själva är inblandade i gängkriminalitet, utan befinner sig längre bak i kedjan. Vi ser även att konflikter sprider sig över både stads- och landsgränser, säger Per Bergström.
Per Bergström är kommunpolis i Strängnäs. Han säger att det finns en osäkerhet kring hur lagändringen kan tillämpas i praktiken.
Jonas Sjöström, som arbetar med förebyggande vräkningsåtgärder på kommunen, säger att hans organisation ännu inte stött på vräkningar kopplade till den nya lagen. Men han medger att den kan leda till fler vräkningar som berör deras arbete.
– Redan innan lagen trädde i kraft hade vi påbörjat arbetet med att effektivisera våra processer för att kunna erbjuda stöd till fler som riskerar vräkning. Vi har särskilt fokuserat på att hjälpa personer med ekonomiskt bistånd att navigera bland myndigheter och andra lösningar, säger han.
Trots deras förberedelser är det osäkert om de kommer ha tillräckligt med resurser för att hantera en eventuell ökning i antalet ärenden, säger han.
Mirja Cervin, verksamhetschef för kvalitet och social hållbarhet på Kfast.
Innan den nya lagen trädde i kraft var Eskilstuna Kommunfastigheter, Kfast, positiva till lagförslaget. I lagrådsremissen från februari 2024 tycker Kfast att fastighetsägare har goda skäl till att arbeta med frågor om trygghet, och att detta bör få genomslag i hyressättningen.
När tidningen kontaktar Kfast avböjer de att kommentera på telefon. De ber att få frågorna skickade på mejl, och svarar sedan med följande:
“Vi har ännu inte tolkat och börjat tillämpa den nya lagen. Det jag i nuläget kan ge information om är hur vi arbetar generellt med uppsägningar på grund av obetalda hyror och misskötsel. Om en hyresgäst är på väg att förlora sitt hyreskontrakt på grund av obetalda hyror eller misskötsel meddelar vi socialtjänsten och även kommunens vräkningsförebyggande enhet. Socialtjänsten och den vräkningsförebyggande enheten på kommunen har då möjlighet att kontakta hyresgästen för stöd/hjälp. Ytterligare en kontakt med socialtjänsten och den vräkningsförebyggande enheten sker när den faktiska uppsägningen görs. Kommunen har då på nytt möjlighet att kontakta hyresgästen. Det betyder att vi ger två möjligheter till stöd och hjälp. När det gäller obetalda hyror har vi en bosocial enhet som arbetar med att lägga upp betalningsplaner för våra hyresgäster om man skulle vara efter med hyran”, skriver Mirja Cervin, verksamhetschef för kvalitet och social hållbarhet, i mejlet.
Therese Atterklint är boende i Fröslunda och anställd på Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna.
Therese Atterklint är boende i Fröslunda och anställd på Engelska skolan i området. Hon beskriver en vardag präglad av både samhörighet och oro.
– Jag älskar det här området just för att det är så familjärt. Men samtidigt kan språkbarriärer vara ett hinder. Många i området talar varken svenska eller engelska, vilket gör det svårt för dem att kommunicera med myndigheter, säger hon.
Therese Atterklint tror också att många av familjerna inte vågar anmäla händelser till polisen eftersom de är rädda för att själva bli utsatta.
– Det känns viktigt att både stötta och hjälpa ungdomar och familjer i sådana situationer. Jag är osäker på om den här lagen kommer att bidra till det, säger Therese Atterklint.