Per Wats brukar 480 hektar ägd och arrenderad mark, samt en del genom skötselavtal.
I ett inlägg på sin egen Facebooksida, som fått många att reagera, uttrycker Per Watz både ilska och oro över hur Eskilstuna kommun förvaltar sina marktillgångar och han är djupt kritisk till planerna att bygga logistikcenter på högavkastande jordbruksmark i Folkesta.
– När jag har frågat kommunen var vi ska odla maten har de svarat att vi kan köpa den från andra i stället. Det är inte ett hållbart resonemang.
Han är fjärde generationen bonde som driver Husby gård i Tumbo, strax söder om Kvicksund och verksamhetens huvudnäring är sedan drygt 20 år kycklinguppfödning.
– Vi brukar 480 hektar ägd och arrenderad mark, samt en del genom skötselavtal. 30 procent av ytan odlar vi foder på, resten är för avsalu och då främst maltkorn, vete och oljeväxter. Det är högkvalitativ odlingsmark och vi vårdar den som om det var vår egen trädgård.
Sedan Per Watz köpte in sig verksamheten i slutet av 1990-talet har gården utökat den odlingsbara marken.
– Vi har tagit över några granngårdar och arrenden för att på så sätt skala upp och om kommunen, mot all förmodan, skulle välja att avyttra jordbruksmark för lantbruk skulle vi vara klart intresserade.
Han är delvis starkt kritisk till Eskilstuna kommuns expansionsiver och sättet som de hanterar sina marktillgångar.
– En stor markägare måste ta hand om sina tillgångar om de vill behålla värdet i fastigheterna. Att låta högavkastande mark växa igen är bara ett sorgligt slöseri med skattepengar.
– Kommunens satsning på logistikparken i Kjula är det inte mycket att säga om. Den ligger långt från bebyggelse och det rör sig inte om någon åkermark i toppklass.
Per Watz är desto mer oroad över exploateringsplanerna av åkermarken vid Gunnarskäl, intill containerterminalen i Folkesta, som kommunen äger.
– Det vore olyckligt om den bebyggs då det handlar om väldigt fin åkermark. När väl matjorden är bortschaktad och asfalten kommit på plats är det kört att återställa marken – för all framtid.
Vad vill du se från kommunen framöver?
– Att den mark som de äger, det vill säga skog- och åkermark, brukas bättre och mer hållbart. Se till att hitta vårdande arrendatorer till mark som hyrs ut. Åkermark kräver kontinuerliga investeringar – pengar som finner avkastning på sikt.
Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland, tycker att reglerna som är till för att skydda åkermark är för lätta att tumma på.
– I lagens mening är all åkermark skyddad enligt miljöbalken. Det skyddet är tyvärr inte tillräckligt. Det räcker i princip att en detaljplan antas utan att överklagas så är det grönt att börja bygga.
I Eskilstuna skedde stora markexploateringar i samband med stadens kraftiga tillväxt på 1960-talet. Då köpte kommunen in flera gårdar med åkermark för att bygga bostäder.
– På senare år har exploatering av jordbruksmark tagit fart igen och den utvecklingen går emot ambitionen att öka livsmedelsproduktionen. I dag är Sverige självförsörjande på spannmål, morötter och socker – det blir en ganska trist kost om det kniper, säger Johan Lagerholm.
Han tror att kommunens strävan att sätta Eskilstuna på "kartan" riskerar att omvandla ännu mer högavkastande jordbruksmark till köpcentrum och logistiknav.
– Ny åkermark kan inte tillverkas och när den försvinner går vi också miste om möjligheten att producera livsmedel.