Vete som får stå blött länge före skörd axgror, vilket ger ett sämre vetemjöl och inkomstförluster för lantbrukaren. Situationen i Sörmland denna sommar är tuff, konstaterar spannmålsbönderna.
År 2023 lär gå till historien som ett av de sämsta genom tiderna för Sveriges lantbrukare. Det konstaterar Johan Lagerholm, Sörmlandsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
– Ja det här blev ett jättesvårt år, med de ytterligheter i vädret vi inte vill ha. Bland äldre lantbrukare talas det ofta om 1998 som ett katastrofår, då sommaren regnade bort och skörden blev kvar på åkrarna. Där är vi inte i år. Åtminstone inte än, med gott och väl två månader kvar att skörda på, men...
Lantbruk är extremt väderberoende och samspelet mellan biologin och fysiken kräver att spelreglerna följs väl, poängterar Lagerholm.
– Att det är torrt när de tunga maskinerna körs ut på fälten, men inte för torrt för då växer inte det vi sår. Och att det regnar, men inte är för blött så skördetröskorna sen sjunker ner i marken och det blöta spannmålet bara far rätt igenom maskineriet och hamnar på marken igen.
– Det är bättre tvärtom, med en blöt juni och en torr augusti, om vi inte kan få måttliga mängder av sol och regn.
Väderbitet vete som blir svårare att skörda och ger sämre förutsättningar för att malas till mjöl.
Närmast i tur att skördas är höstvetet och höstrapsen. Sen väntar korn och havre.
– Om och när vädret vänder blir det bråttom att få in allt under tak.
Men just nu är den stora frågan hur kvaliteten på vetet har skadats av allt regn. Lagerholm förklarar att risken när veteaxen står blött länge är att de gror, och man får ett sämre mjöl utan de egenskaper som ger ett luftigt bröd.
– Ett sånt vete kan användas till djurfoder, drivmedelsetanol och stärkelseprodukter.
– För bonden blir följden intäktsförlust. Och för landet kan det bli aktuellt med import av brödvete om problemet blir tillräckligt stort.
Martina Schagerlund, som driver Lindholms gård och företaget Rekarnekött tillsammans med maken Olov Schagerlund, är så trött på att höra konsumenter klaga på matpriserna. "Som om de vore vårt fel att pandemi, krig och väder slår hårt mot produktionen. Folk måste förstå vikten av att betala för bra mat."
Martina Schagerlund, spannmåls- och köttbonde på Lindholms gård i Barva utanför Eskilstuna, tror inte att hon haft ett tuffare år när hon räknar in bränslepriser, höga räntor och sommarväder. Och hon har inte mycket hopp kvar om veteskörden.
– Jag hoppas vi kan rädda en del, men det är nog kört – och då dyker priserna. Jag hör att många kollegor är oroliga över stora förluster.
Det som krävs är att konsumenterna är villiga att betala ordentligt för den svenska maten, säger hon.
– Djuren är det däremot ingen fara för. Gräset växer och vi grejade foder redan i juni när vi gjorde ensilage av korn som ännu inte mognat. Men för spannmålen är det katastrof i år.