Det är tre vägavsnitt i Sörmland som Börje Karlborg vill se som teststräckor i försöket att skrämma bort viltet från de flitigt trafikerade vägarna.
– Vi föreslår en 1 600 meter lång sträcka på väg 55 mellan Rullingevägen och avfarten mot Sanda i Strängnäs, och två 800 meter långa sträckor mellan Kolunda och Slytan på väg 53 mot Malmköping, säger Börje Karlborg.
På den senare vägen kolliderade Börje och hans hustru med en älg för lite drygt tre år sedan. Han är nästan helt återställd efter olyckan, men låg i över en vecka på sjukhuset med skadad bröstkorg.
– Under den där veckan hann jag tänka många tankar om hur vi bör hantera det här med riskerna för viltolyckor. Bland annat föddes den här idén med reflektorer.
I Tyskland har man försökt med att montera upp reflexer på baksidan av de reflexstolpar som redan finns för att markera var vägen går.
Men här görs ingen vetenskaplig underökning hur effektfulla reflexerna är.
– Jag får svaret från en kollega att man uppskattar att antalet viltolyckor minskat med mellan 15 och 20 procent sedan man fick reflexerna på plats.
En vetenskaplig studie är man däremot beredd att göra på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Två studenter på Innovation och produktdesign är beredda att rycka ut om man bara får grönt ljus från Trafikverket.
Börje Karlborg menar att det inte finns några hållbara argument att inte prova idén även på svenska vägar.
– Dessutom står vi i älgskadefondsföreningen och Norra Sörmlands jaktvårdskrets för kostnaden av anskaffandet av reflexer, allt som trafikverket behöver göra är att göra rent dem varannan månad och skylta på de sträckor där de sätts upp så inte bilisterna blir skrämda när deras lyktor reflekteras rakt ut från vägen.
Det hade varit perfekt att dra i gång försöket nu lagom till 1 januari 2018, men från föreningens sida accepteras att det kanske inte hinns med.
– Jag tror däremot att det är viktigt att det alls blir av.
Skälet är mycket enkelt. Antalet viltolyckor i hela landet ökar år efter år och är nu skrämmande nära gränsen mot 70 000 per år.
– Det som ökar allra mest är kollisioner med vildsvin och det kan orsaka riktigt allvarliga olyckor. Det gör förstås även krock med älg, men det vet ju alla människor att det kan få förödande konsekvenser.
Men det är inte enbart experterna på Trafikverket som är skeptiska till idén med reflektorer. Det gäller även Andreas Seiler på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Jag hittar inga belägg för att det skulle fungera, säger Andreas Seiler, som just i detta nu är upptagen med att författa en rapport till Trafikverket. Det finns inga studier som har gjorts i Tyskland som talar för detta och sannolikt är det ett slöseri med både pengar och tid.
Andreas menar att man genomförde några liknande experiment längs de svenska vägarna under 70-talet och att man då var ganska ense om att det sannolikt inte höll viltet på avstånd.
I dagens läge finns bara ett effektivt skydd för att undvika kollisioner med vilt - viltstängsel.
Å andra sidan så är det ganska dyrt med viltstängsel, där man får räkna med en kostnad mellan 400 000 och 500 000 kronor per kilometer, och den har förstås den nackdelen att den utestänger djuren från att ta sig över från den ena sidan motorvägen till den andra om man inte bygger till en viltbro eller en vilttunnel.
– Vi genomför just nu en pilotstudie om vi kan bygga upp planerade överfarter för djuren, så kallade viltövergångar i plan, där vi placerar ut sensorer på platser där vi vet att vi har ett viltstråk och där vi helt enkelt varnar trafiken när vi märker att djur är på väg.
Det är systemet fungerar inte på motortrafiklederna, men väl på länsvägar och på riksvägar. Men det kräver då att trafikanterna är observanta på att varningsskyltar kan tändas och att man då är beredd att kanske både sänka hastigheten och till och med stanna.