Här på den gamla sågverkstomten i Skogstorp ville Kfast bygga 138 lägenheter. Men den ekonomiska kalkylen gick inte att få ihop utan marksaneringsbidrag från Naturvårdsverket.
Efter att ha legat på platsen i närmare 100 år lades sågverket i Skogstorp ner 2004. Några år senare presenterades de första planerna på bostadsbebyggelse. Men tankarna på att exploatera den vackert belägna fastigheten lades på is då kostnaderna för att sanera den förorenade marken var för höga.
2017 väcktes idén om bostäder på nytt då Eskilstuna kommunfastigheter K-fast inledde diskussioner med skogskoncernen Setra group om att köpa fastigheten. Bostadsbolagets planer var omfattande och inkluderade 138 nya bostäder.
– Vi var jätteintresserade och var överens med Setra. Vi hade kommit så pass långt att vi skrivit ett letter of intent (avsiktsförklaring: reds.anm), säger Magnus Widing, miljö- och kvalitetschef på Kfast.
För att motverka insektsangrepp doppades virket ner i kar som innehöll pentaklorfenol, ett ämne som totalförbjöds 1978.
De markundersökningar som genomfördes visade att saneringen skulle kosta 40 miljoner kronor, pengar man hade stora förhoppningar att få genom att ansöka om bidrag från Naturvårdsverket.
– Vi var så gott som klara att skicka in ansökan när Naturvårdsverket 2021 plötsligt meddelade att bidraget för marksanering skulle tas bort. Då försvann förutsättningarna för en affär. Det hade kunnat bli ett väldigt fint och attraktivt bostadsområde med å-utsikt men den ekonomiska kalkylen gick inte att få ihop utan bidraget, säger Magnus Widing.
Så här såg det ut vid sågverket i Skogstorp 1997.
På Setra group är man fortsatt beredd att utveckla området. Men när detta ska ske, och på vilket sätt, är oklart berättar Pontus Friberg, direktör för riskmanagement hos skogskoncernen:
Pontus Friberg sitter i Setra Groups koncernledning. Han skulle gärna se att det gick att bygga bostäder på den gamla sågverkstomten men befarar att marksaneringskostnaderna blir för höga för tänkta exploatörer. I stället kan fastigheten intill Eskilstunaån utvecklas till ett område för småskalig industri.
– Nu får vi göra ett omtag där vår långsiktiga plan är att försöka hitta ett hållbart användningsområde för marken. Den är klassad som industrimark och vi kan fortsätta använda den som depå för biomassa precis som vi gör nu. Som marken används i dag utgör den ingen fara för liv och hälsa men i den stund man vidtar åtgärder måste man sanera.
De rostiga armeringsjärnen skvallrar om de byggnader som tidigare stod på området.
Bolaget för ingen konkret diskussion med någon exploatör för tillfället men enligt Pontus Friberg är det många som hör av sig och visar intresse för att utveckla fastigheten.
– Men de stora belopp som krävs för att sanera sätter käppar i hjulet.
Pontus Friberg utesluter inte att det kommer att byggas bostäder på platsen i framtiden men konstaterar att det sannolikt mest handlar om önsketänkande.
Marken där sågen låg är förorenad och måste saneras om det ska byggas något på den. För det projekt som Kfast och markägaren Setra group förberedde beräknades saneringskostnaden uppgå till 40 miljoner kronor.
– Det är en väldigt vacker plats så självklart vore det roligt om det gick att bygga bostäder där. Men den finansiering som det förutsätter gör det svårt. Alternativet för oss är att kunna utveckla området för någon typ av småskalig hållbar industri eftersom det inte skulle kräva lika omfattande sanering.
Enligt Eskilstuna kommuns översiktsplan utgör fastigheten där sågverket låg ett utredningsområde för bostäder.
Kristina Birath är miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på Eskilstuna kommun.
– Det är ett otroligt fin plats alldeles intill ån och det vore superbra om det gick att hitta en lösning för att bygga bostäder där. Läget är väldigt attraktivt, sedan handlar det kanske främst om hur tätt man kan bygga, säger Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på kommunen.
Hon understryker vikten av att föroreningarna i marken försvinner och att kommunen inte kan bidra med finansiering av saneringskostnaderna.
– Det har vi ingen möjlighet att göra eftersom det skulle innebära att vi gynnar en enskild. Ansvarsfrågan om sanering är utredd och vi hoppas verkligen att Setra hittar någon som är intresserad av att exploatera området.