Friskolan British Junior har sedan starten 2008 vuxit stadigt och väntas snart expandera än mer. Till hösten har nya baracker byggts vid Odlarskolan och elevantalet kan utökas med omkring 150 barn. Framgångarna har också avspeglats i bolagets årsredovisning. Vinsten har ökat stadigt och i fjol skrevs resultatet till 5,3 miljoner kronor.
– Det var ett bra år och vi ser en fortsatt positiv utveckling. Vi tar oss an fler elever och vi har en lång kö. Det är glädjande.
Det säger Peter Klerell som tillsammans med Thomas Jarlsbo är skolkoncernens ägare och grundare. De äger hälften av bolaget vardera.
Som ägare har de tidigare varit relativt måttliga när det gäller aktieutdelning. 2013 delade bolaget ut 900 000 kronor och året innan dess 250 000 kronor till ägarna.
Det senaste halvåret har ägarna gjort avsteg från den principen. I september beslutade de om en utdelning på 2,2 miljoner. I januari i år var det dags igen, den här gången delade bolaget ut 5,25 miljoner kronor.
Enligt Peter Klerell är utdelningen fullt logisk sett till den debatt som har varit kring vinster i välfärden. Under hösten fanns det partier som ville införa en stopplag vilket skulle göra det svårt för skolbolag att plocka ut vinster efter den 1 januari i år.
– Vi vill ju inte att någon annan ska styra över de medel vi har. Nu har vi flyttat pengarna så att inte staten kommer åt dem.
– Vi har beslutat om utdelning men bara tagit ut en del. Pengarna finns ungefär till hälften kvar i bolaget. Det var en bokföringsteknisk sak, kan man säga.
British Schools som driver grundskoleverksamheten äger också förskolebolaget British mini. Även det bolaget fortsätter att växa och har nu drygt 200 barn i sin verksamhet. Skolan British Junior har i dag omkring 700 elever.
De båda ägarna har sedan bolagets vd Jakob Ladenstedt tillträdde i februari valt att ta ett steg tillbaka. Jarlsbo närmar sig 70 år och Klerell är snart pensionär.
Har ni inga planer på att sälja bolaget?
– Vi är långsiktiga ägare som vill fullfölja den pedagog och den linje vi har slagit in på. Det råder det en osäkerhet på marknaden fram till 2018 beroende på var den här debatten om vinster i välfärden tar vägen.