Fristadsreservatet ligger i hörnet Bruksgatan/Nygatan i Eskilstunas innerstad.
Omgärdat av ett rött plank och under ett stort kastanjeträd ligger den sista orörda tomten från Fristadsepoken. Det tidstypiska planket och timmerbyggnaderna berättar om Eskilstunas tidiga industriella utveckling under tiden från 1771 till och med mitten av 1800-talet.
Här i Fristadsreservatet ville bostadsbolaget K2A bygga en fyra våningar hög byggnad med cirka 43 studentlägenheter. K2A har sedan en tid även planerat för en femvåningsbyggnad med cirka 100 studentlägenheter på parkeringsplatsen på andra sidan Nygatan.
Bygget i Fristadsreservatet skulle ha medfört att två av de gamla byggnaderna hade behövt flyttas. De övriga byggnaderna skulle ha upprustats för att nyttjas gemensamt av studenterna.
Efter att en konsekvensanalys – gjord på uppdrag av kommunens samhällsbyggnadsförvaltning – visat att förändringarna skulle haft en stor negativ påverkan på områdets kulturhistoriska värden har exploatören tappat intresset för att bygga i Fristadsreservatet. Området har därför brutits ut ur arbetet med den nya detaljplanen.
– Det var ett gemensamt initiativ, planenheten, exploatören och mark- och exploateringsenheten, säger Sandra Ström, planarkitekt vid samhällsbyggnadsförvaltningen.
K2A vill nu bara gå vidare med planerna på studentbostäder på parkeringsplatsen. Samhällsbyggnadsnämnden fattade det formella beslutet om att lyfta ut Fristadsreservatet ur planarbetet vid sitt sammanträde den 25 mars.
– De kan inte få ut den exploateringsgrad som krävs för att få ekonomi i det, säger Ulf Westerberg (M), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
De flesta rummen står tomma och det var länge sedan de var fyllda med människor och verksamhet.
Beslutet hade även föregåtts av en dialog med länsstyrelsen som signalerat att den tyckte att det var olämpligt att exploatera fastigheten Vapensmeden 1 där Fristadsreservatet ligger.
– Vi lägger den åt sidan och så köper vi tid och så får vi se vad vi vill med den där i framtiden helt enkelt, säger Ulf Westerberg och fortsätter:
– Det är bättre att hantera den med varsamhet och för framtiden.
Ulf Westerberg (M), vice ordförande stadsbyggnadsnämnden.
Under planarbetet har samhällsbyggnadsförvaltningen även låtit konsultbolaget WSP göra en kulturmiljöanalys. I utredningen står det att Fristadsreservatet har stor potential att öppnas upp för allmänheten:
"Bebyggelsemiljön är i närmast unik i sitt bevarade skick och har stor potential att berätta om Eskilstunas tidiga industrihistoria. Miljön bör därför öppnas upp för allmänheten att ta del av."
I analysen står det även att grönskan på tomten är typisk för Fristaden och att den med fördel skulle kunna kompletteras med trädgårdsland.
På Eskilstuna stadsmuseum finns en modell som visar hur det såg ut i Fristaden år 1788 i korsningen Drottninggatan/Kungsgatan.
Fristadsreservatet inrättades 1978. Enligt den gällande detaljplanen är alla byggnader i Fristadsreservatet skyddade från rivning och förvanskning.
– Vid eventuell förändring som omfattar ingrepp i byggnadernas exteriör ska detta anmälas till länsstyrelsen för slutlig prövning, säger Sandra Ström vid samhällsbyggnadsförvaltningen.
Vad händer med Fristadsreservatet nu?
– Jag vet inte, men det är en fantastisk plats mitt i centrum. Inga andra framtidsplaner är beslutade om, det finns flera möjliga scenarion som får ses över framöver.
Finns det planer på att öppna upp det för allmänheten som det föreslås i kulturmiljöanalysen?
– Kulturmiljöanalysen har endast resulterat i att vi inte prövar planläggning av bostäder på Vapensmeden 1 just nu. Framöver får kommunen se över möjligheterna för Vapensmeden 1, säger Sandra Ström.
Ulf Westerberg säger att samhällsbyggnadsnämnden nu ska göra ett omtag och tänka långsiktigt.
– Vad vill vi med reservatet? Ska det utvecklas på något vis? Vad ska ske? Jag tror att det är bättre att köpa tid och inte ta några förhastade beslut runt det, säger han.
Det ursprungliga bostadshuset i Fristadsreservatet, sannolikt uppfört 1809.
Anna Götzlinger är stadsantikvarie på stadsmuseet och har skrivit en bok om Fristaden.
– Man skulle önska att man kunde göra det tillgängligt, men det är inga resurser som vi sitter på att kunna genomföra det. Det blir en sorts rundgång: Vad ska vi göra? Var tar vi pengarna? Hur ska det gå till?
Hon berättar att det tidigare har funnits olika förslag, till exempel att skapa en konsthytta med kurser och utbildningar i byggnadsvård. En annan idé har handlat om att göra det till en plats för konsthantverk i kombination med att allmänheten får komma och titta på olika interiörer. I dagens läge är Anna Götzlinger osäker på områdets framtid.
– Det måste finnas en kommunal vilja att göra någonting av det, säger hon.
Hur upplever du att den är?
– Jag har inte en känsla av att den är så starkt just nu utan man har mer varit inne på att se möjligheten att bebygga den här tomten i stället för att se att det här är en möjlighet för att visa hur fristadsbebyggelsen gestaltade sig.
I en kulturmiljöanalys föreslås att Fristadsreservatet ska öppnas upp för allmänheten.
När Eskilstuna Fristad grundades genom ett riksdagsbeslut 1771 var tanken att skapa en plats där det rådde frihet från skråväsendets tvingande regelverk. Det var bergsrådet Samuel Schröderstierna som tog initiativ till det då unika projektet med näringsfrihet.
– Det lyckades man ganska bra med så rätt snabbt blev det väldigt trångbott, säger Anna Götzlinger.
Området var från början till största delen obebyggt. Det befolkades dock snabbt och bebyggdes med bostäder och hantverkslokaler.
– Det var krav på att det hantverk som skulle bedrivas var smidesverksamhet så att på varje tomt måste det finnas åtminstone en smedja, säger Anna Götzlinger.
Varje kvarter delades upp i åtta tomter. Bostadshusen låg placerade mot gatan och smedjorna låg fristående i syfte att undvika bränder.
Anna Götzlinger berättar att byggnaderna såg ut som något mittemellan en gård på landet och ett hus i stan.
– Man hade någon ko, någon gris, höns och så vidare.
På tomterna byggde man även uthus och anlade mindre odlingar. På det nuvarande Fristadsreservatets grönytor är det sannolikt att det ursprungligen stod fruktträd. Det fanns antagligen även trädgårdsland på tomten.
Den ursprungliga smedjan i Fristadsreservatet. Smedjan är utrustad med bälg.
I Fristadsreservatet finns i dag två byggnader som stått där ända sedan de byggdes 1809: Fristadsgården i hörnet Bruksgatan/Nygatan och smedjan längs Bruksgatan. Smedjan har en blåsbälg. På tomten finns även några andra byggnader som har flyttats dit. Det rör sig om ytterligare en smedja (även den utrustad med en blåsbälg), två bostadshus, ett uthus och en bod. Byggnaderna flyttades till reservatet i samband med att den övriga fristadsbebyggelsen i innerstaden revs under 1900-talet.