Professor Klas Kärre från Cancerfonden fick avsluta konferensen med en genomgång av Cancerfondens senaste årsrapport. Som ordförande i fondens forskningsnämnd, som fördelar forskningsanslagen, har han en nyckelroll i sammanhanget.
I år kommer Cancerfonden att dela ut 355 miljoner kronor till 450 forskningsprojekt. Mycket går till de största lärosätena och universitetssjukhusen. Karolinska Institutet mer än hälften av årets anslag, 147 miljoner kronor.
Det betyder inte att de mindre sjukhusen och klinikerna blir lottlösa eller att de saknar betydelse.
– Alla kliniker som har patienter är viktiga, slår Klas Kärre fast.
På Mälarsjukhusets Cancercentrum pågår just nu ett 20-tal forskningsprojekt, en del medel från Cancerfonden.
Samtidigt har forskningsarbetet ute på klinikerna blivit lite av en flaskhals, säger Klas Kärre.
– Den som forskar måste ersättas. Cancerfonden kan hjälpa till genom att bekosta så kallade forskarmånader, men det är ont om specialister som kan gå in i stället. Det kräver god planering ute på klinikerna.
– Och det krävs att man ser forskningen som en tillgång, annars faller hela idén, tillägger han.
I takt med att befolkningen åldras kommer fler och fler av oss också att drabbas av cancer i någon form. I dag räknar man med att detta kommer att hända var tredje person i Sverige någon gång i livet.
En tröst är att vi själva göra en hel del för att minska riskerna, genom vårt sätt att leva.
– Att livsstilen spelar in är ingen nyhet. Vi vet att rökning är den största enskilda riskfaktorn. Att äta rätt och vara fysiskt aktiv har också betydelse för att minska riskerna.
– Men vi får aldrig skuldbelägga den som drabbas. Det finns ingen skyll dig själv-cancer, understryker Klas Kärre.
– När vi talar om orsaker gäller det stora populationer, aldrig enskilda individer. När det gäller vem som drabbas eller inte drabbas spelar även arv och till och med slumpen in.