Coops projektledare Mats Tornard.
På avstånd ser bygget inte så märkvärdigt ut. Storheten försvinner i en kuliss av moln och det finns inget att jämföra med. Men det är en synvilla för väl på plats är allt stort. Bara den gröna Coopskylten på fasaden mäter 21 gånger sex meter. De blåvalstora bokstäverna syns tydligt från E 20.
Det här ska bli en av Europas största helautomatiserade lagerterminaler för livsmedel. Om tre år ska den vara i full drift och förse cirka 800 butiker med varor. Det första spadtaget togs för nio månader och det har hänt en del.
Ett 50-tal staplade byggbaracker och ett otal underleverantörer, kranbilar och entreprenadmaskiner vittnar om att det redan är en stor arbetsplats. Hundratals hantverkare med olika specialiteter, dialekter och språk finns utspridda på det drygt 270 000 kvadratmeter stora området. Några lyfter, svetsar, kapar, andra gjuter, monterar panel och lägger kablar.
Enligt Mats Tornard, projektledare för Coop Sverige, ligger man i fas med såväl tidsplan som budget.
Att man redan rest nästan halva byggnaden och det bara är ett par månader tills byggherren ska lämna över det första av tio delprojekt till Coop, är han märkbart nöjd med.
– Byggprojektet löper helt enligt tidsplanen och man håller budgeten. Det är ganska ovanligt för så här stora projekt, säger han.
Värdet på Coop Sveriges största investering i modern tid hålls hemlig. Känt är dock Coop har tecknat ett 25-årigt hyresavtal med kapitalförvaltningsbolaget DWS som köpt marken och byggnaderna av Coop för cirka 1,5 miljarder kronor.
I mitten av juli börjar den tyska teknikleverantören SSI Schäfer att etablera sig på anläggningen för att i augusti inleda ett 18 månader långt arbete med att få automatiseringstekniken på plats. Bland annat system för varuhantering med robotar och skyttlar.
I augusti börjar installationen av den teknik som gör att robotar och skyttlar ska kunna hålla ordning i höghöjdslagret.
Mats Tornard beskriver den framtida logistikprocessen som väldigt olik den nuvarande. Inte minst sett till att den mänskliga handpåläggningen är reducerad till ett minimum.
Coops projektledare står i den högsta och största delen, torrlagret med en 10 000 kvadratmeter stor bottenplatta och plats för 54 000 pallar. Han pekar uppåt när han beskriver framtiden.
– Här byggs klassiska lagerställage och mellan dem ska det gå rälsskenor, stora kranar som lämnar och hämtar pallar upp till 36 meters höjd. Här kommer det inte att röra sig några människor, säger han.
Han pekar igen.
– Och på den sidan blir det leveransmottagning. 99 portar totalt för mottagning och utleverans. Lastbilarna stannar till, varorna lastas av, innehållet kontrolleras och sen åker de vidare och lyfts upp. Allt utan att någon människa rört vid det.
Stickspåret in på Coops område har ännu inte börjat anläggas men ska runda byggnaden på högersidan från den här vinkeln sett.
De drygt 400 personer, eller upp till 500 inför storhelger, som väntas arbeta i Eskilstuna ersätter cirka 850 personer som jobbar på Coops befintliga torr- och färskvarulager i Upplands Bro respektive Västerås.
Coop planerar för ett femskifts-schema i Eskilstuna för att bemanna anläggningen dygnet runt, sju dagar i veckan.
– Det kommer att vara cirka 120-130 personer på plats samtidigt en vanlig arbetsdag. Vi måste ändra en massa saker i hur vi arbetar för att kunna nyttja anläggningen på bästa sätt. Men tekniken är beprövad. Coop Norge var tidiga och byggde en anläggning redan 2014. Coop Finland har en jätteanläggning och flera av våra konkurrenter har eller är på gång att gå över till mer automation.
På plocklagret, med en höjd på 27 meter, kommer programmerade skyttlar att fara runt i jakten på de specifika varor och kvantiteter som respektive butik beställt.
– Varje butiksorder hanteras av plockrobotar, säger Mats Tornard.
Så var behövs det mänsklig arbetskraft?
– Supportsektionen inklusive servicetekniker kommer att ha jobb att göra någonstans i huset hela tiden. Både med underhåll och för att rycka in om något går fel. Vi behöver även viss benamning vid inlastningen för att agera om någon pall rasat eller är trasig. Ungefär fem procent av hanteringen kommer att ske manuellt och det är framför allt där och på vissa stödfunktioner som personerna finns.
Går det öka automationen ytterligare?
– Att gå från noll procent till 95 är ändå en ganska rejäl resa och en stor utmaning. Skulle vi automatisera de sista fem procenten skulle vi inte kunna sälja vissa varor som kattsand och snöskyfflar, som människor måste hantera, säger han.
Lyften avlöser varandra när panelerna ska på plats.
Den som kan hantera en truck och inte är rädd att ta i med kroppen emellanåt har inte mycket att hämta på Cooplagret i Kjula. På gott och ont.
– Personalen som plockar ihop våra butiksordrar i dag lyfter i genomsnitt sju ton per person och arbetspass. Det sliter på kroppen. Att robotarna tar över de tyngsta lyften gör att vi kan undvika en hel del förslitningsskador, säger han.
För de framtida automationsteknikerna krävs utbildning på yrkeshögskolenivå.
– Önskeprofilen på serviceteknikerna är en korsning mellan flygplanstekniker och elektroingenjör. Personer som kan finmekanik, och en hel del el och data. Det handlar delvis om ny teknik och tillsammans med SSI Schäfer sätter vi upp en tvåårig utbildning. Den startar i Eskilstuna redan i höst med inledningsvis 20 platser, säger Mats Tornard.
Varför kommer folk att vilja jobba hos er?
– Det här blir en av Europas modernaste och största automationsanläggningar för dagligvaror. Är man intresserad av teknik så är det här ett kul ställe att vara på. Och som arbetsgivare ska vi naturligtvis se till att det även är en bra arbetsplats med sunda värderingar och god arbetsmiljö.
Superlagret i Eskilstuna ska förse koncernens samtliga butiker med varor. För att det ska fungera krävs bland annat stabil tillgång på el och att infrastrukturen med järn- och motorväg inte fallerar.
Hur ser du på risken med att placera alla ägg i samma korg?
– Vi har sedan tidigare en strategi som bygger på enpunktslagring. Torra varor finns i dag bara i Bro och alla färskvaror i Västerås. Förvisso lägger vi allt på ett och samma ställe nu men effekten blir densamma som om något skulle hända i Västerås. Då skulle vi vara illa ute. Vi har fått vissa garantier från Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö och vi har tecknat upp oss på avtal för kraftförsörjning som ska täcka våra behov. Inte bara initialt utan även för en framtida expansion. Tanken är att vi ska finnas på den här platsen för lång tid framöver – och det finns plats för utbyggnad.