Det är full aktivitet på området vid Tunafors fabriker. Hantverkarna jobbar hårt för att färdigställa det sista. I 1800-talsbyggnaderna, där det tidigare var fabriker som tillverkade bestick, lås och verktyg, finns det i dag 77 lägenheter och en restaurang. Gården intill de gamla fabrikerna har gjorts om och gångstråk sträcker sig nu längs Eskilstunaån. Men än kvarstår en del markarbeten på bakgården och den stora entrén på framsidan av huvudbyggnaden är inte riktigt färdig. Men nu är det nära.
– Vi har rivit ganska omfattande i både hus A och B, och förstärkt med stål. Men vi har velat bevara så mycket av det gamla som möjligt, enligt regler, detaljplan och skick, säger arbetsledaren Jonny Lundqvist från Peab när han visar oss runt på området.
– Man ska ha respekt för gamla hus. Som byggare och ansvarig känns det bra att försöka återskapa så mycket som möjligt. Det finns en stolthet i det.
Han pekar på de bruna träbjälkarna i taket. Några är nya, andra är original men upprustade på grund av att träet var i så dåligt skick. Han tycker själv att det är svårt att se skillnad på vad som är gammalt och nytt i lägenheterna. Han är nöjd med resultatet. Här och där har gamla krokiga spikar lämnats kvar i träbjälkarna.
– Det är kuriosa som påminner om att husen har en historia, säger han.
Området Tunafors har haft en betydande roll i Eskilstunas historia. Redan i slutet på 1500-talet såg man värdet av fallen i Eskilstunaån vid Tunafors och att det därmed fanns goda möjligheter att utveckla en bruksverksamhet där. Under början av 1600-talet till exempel tillverkade smederna i Tunafors mycket åt krigsmakten. Bruket blev också det första i Eskilstuna med elektriskt ljus eftersom de hade egen elektricitet i och med vattenkraften.
De senaste årtiondena har fabrikslokalerna stått tomma trots att idén om att göra om dem till bostäder tog fart redan på 1990-talet. Kommunen sålde då fastigheterna till byggföretaget Skanska. Men även om intresset för att bo i området var stort blev det inga lägenheter. Den kulturmärkta fastigheten fick inte göras om exteriört och då lade Skanska ner byggplanerna.
I stället talades det om att Mälardalens högskola skulle flytta in vid Tunafors. Snart skrotades även denna idé och planer på att bygga kontorslokaler tog fart.
Decennier av industriell verksamhet hade gjort Tunaforsområdet till en miljöbomb och innan ombyggnationerna kunde inledas var Skanska tvungna att sanera. Företaget fick 16 miljoner kronor i stöd av Naturvårdsverket för att sanera marken men var därtill tvungna att betala 9 miljoner ur egen kassa för att schakta bort 9000 ton förorenade massor och 350 ton oljeföroreningar.
Det blev dock inga kontor i fabrikslokalerna och i stället fick det förfalla. Det stod länge med igenspikade fönster och nedklottrade väggar, tills Skanska sålde fastigheten 2008 till Tunafastigheter. Två år senare kom Peab in i bilden.
– Området var sanerat till kontorsnivå men inte tillräckligt för bostäder så vi har sanerat ännu mer, säger Jonny Lundqvist på Peab.
Arbetsledaren pekar ut över området när vi står på balkongen till en av vindsvåningarna och berättar att det har varit ett krävande projekt att bygga om Tunafors fabriker till bostäder. Som mest har det varit 100 personer sysselsatta med projektet samtidigt.
– Många fabriker går att bygga om till bostäder men det är alltid mycket arbete innan man kan påbörja själva byggandet med tillstånd och annat. Sedan blir det en hel del överraskningar på vägen, sådant man inte räknar med och då får man tänka om, säger Jonny Lundqvist.
Det är ett omfattande arbete som lagts på att ta reda på hur byggnaderna såg ut förr, enligt Jonny Lundqvist. En särskild putskonsulent har anlitats för att ta fram den orange kulören till fabriksbyggnadens fasad för att den ska se ut som den gjorde förr i tiden. Det svarta plåttaket och den bruna fönsterspröjsen är nya men har gjorts så att de ska efterlikna de gamla. På huvudbyggnaden har namnet Tunafors fabriker målats om för hand utifrån gamla foton och toppen på huset har också försetts med lampor som ska lysa upp bokstäverna.
Intresset för de nya lägenheterna har varit stort och Jonny Lundqvist tror att en bidragande orsak är områdets historia. Av 77 bostadsrätter är det endast två kvar som fortfarande är till salu. Vi får en rundtur i en av de osålda lägenheterna och trots att det inte är visning kommer två nyfikna damer och tar en titt på lägenheten för att få se hur den ser ut.
Den minsta lägenheten ligger på omkring 55 kvadratmeter och den största våningen i huvudbyggnaden är på 189 kvadratmeter. Priserna har landat på mellan 1 450 000 och 4 700 000 kronor.
– Försäljningen har gått som förväntat. Arbetet har också gått bra även om det drog ut lite på tiden. Det hade ju varit önskvärt att allt, markarbetet och entrén, skulle vara klart till inflytt men så blev det inte. Vi har gjort liknande projekt tidigare men det här något speciellt. Det är roligt att vi har fått göra det, säger Jonny Lundqvist.